Bli biodlare

Varför bli biodlare?

Få möjligheter att följa samspelet i naturen och årstiderna är så bra som i biodling. Förutsättningar som skiftar med väder och vind från år till år. Biodling är i allra hösta grad en levande hobby eller yrke. Honung, bipollen, propolis och bivax har använts för hälsa och välbefinnade i årtusenden av människan. Bin och biodling har en given plats i självhushållet, på gårdar och lantbruk eller i villaträdgården. För pollineringen, biprodukternas och naturupplevelsens skull.

Honungsbin är idag beroende av att människor ordnar bostad åt dem. Människans utbredning med storskaligt skogsbruk, jordbruk, vägar, tätorter och annan bebyggelse har gjort att sammanhängande gammelskog med ihåliga träd som är binas naturliga boplatser i princip inte längre existerar.

Biodling bedrivs både som heltids- och deltidssysselsättning. Biodling är ett bra alternativ för människor på såväl landsbygd som i stad som söker kompletteringssysselsättningar.

Gå en kurs i biodling

Det är viktigt att du lär dig så mycket som möjligt i början. Börja med att kontakta din lokala biodlareförening. Det är det bästa sättet att träffa biodlare som gärna delar med sig av sina kunskaper. På Sveriges Biodlares Riksförbunds webbplats hittar du kontaktuppgifter till föreningar i ditt närområde. Fråga om de ordnar kurser eller har öppet hus. Många går en biodlingskurs eller blir medlemmar i biodlareföreningar bara för att det är kul, inte enbart för att bli biodlare. Besök deras föreningsbigård och hjälp till med arbetet så ofta du kan. Har de ingen föreningsbigård brukar medlemmarnas bigårdar användas eller så kanske grannföreningen har en.

Ibland ordnar biodlareföreningar sina kurser i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet, ABF, Folkuniversitet eller Medborgarskolan. Skaffa dig om möjligt en mentor som kan guida dig eller en biodlare som du kan praktisera hos. Fråga till biodlareföreningar i din närområde eller den biodlare du köper bina av. Men var medveten om att biodlare kanske inte har tid att ge fri support, särskilt under högsäsongen. Är det ingen biodlare som har tid att hjälpa dig så biodlareföreningarnas träffar det bästa alternativet. Annars svarar boken Bin till nytta och nöje, den här webbplatsen och dess videos, samt olika nätforum på de flesta frågorna som uppstår som nybliven biodlare.

Onlinekurs, nätkurs eller distansutbildning

Vi tillhandahåller en lektioner för nybörjarkurs i biodling som videos. Lektionerna är anpassade för boken Bin till nytta och nöje, samt dess kursplan och presentationer för kursledare. Du bör när du har möjlighet alltid gå en fysisk kurs, där du får lära dig umgås med och sköta honungsbin under ledning av en erfaren kursledare. Använd filmerna som ett komplement, när inte vanliga lektioner kan hållas, om du missat någon lektion, eller vill friska upp dina kunskaper. Har du frågor är du välkommen att ställa dom i kommentarsfältet vid respektive film på YouTube-kanalen.

Läs en riktig bok om biodling

Som litteratur rekommenderas Bin till nytta och nöje, den uppskattade studie- och inspirationsboken som används i de flesta studiecirklar och kurser i biodling. Boken ger teoretiska kunskaper varvade med praktiska råd. Bin till nytta och nöje har under 20 år utkommit i 6 reviderade utgåvor. I boken finns allt du behöver veta om bin, biodling, honung och pollinering. Det finns andra böcker om biodling men de är tunna när det kommer till praktisk biodling. De är inte sällan rörigt utformade eller trendiga, låglönelands-producerade, personfixerade storförlagsböcker med material som klippt och klistrats från befintlig litteratur utan att ange källa.

Bin till nytta och nöje, av de erfarna biodlarna Carl Otto Mattson och Johann Lang, skiljer sig från mängden då den kan sträckläsas på ett annat sätt än en traditionell handbok. Det är den bästa nybörjarboken om biodling på svenska och ett måste att ha och läsa, vare sig det är för inspiration eller som kurslitteratur. Bin till nytta och nöje är dessutom en helhetslösning som du inte hittar någon annan stans, med Kursplan, Presentationer och Videos för kursledare i biodling.

Se filmer om biodling

Som komplement till boken Bin till nytta och nöje finns, förutom de anpassade teoretiska och praktiska lektionerna, även en stor mängd andra kortfilmer för blivande biodlare och dig som håller egna kurser i biodling. Tillsammans är boken och filmerna Sveriges mest omfattande och trevligaste utbildningsmaterial oavsett om du tänker bli biodlare eller bara vill veta mer om bin och biodling. Se filmerna här på webbplatsen eller på youtube.com/alltombiodling.

Köpa honungsbin

Bin skaffar du enklast juni-augusti. Då finns många biodlare som delar, ”konstsvärmar” sina bisamhällen och du kan köpa en sådan ”avläggare”. Fråga lokala biodlareföreningar eller lokala biodlare så hjälper de dig att skaffa dina första bisamhällen. Kontakta bitillsyningsman (eller biansvarig på länsstyrelsen) för att få reda på aktuella regler för flyttning av bin.

Biredskap – redskap för biodling

För att börja med biodling behöver du utrustning som brukar kallas Biredskap. En del biredskap kan tillverkas själv men oftast köps det hos biredskapsförsäljare. Det är ofta billigare att köpa färdiga redskap om man räknar in arbetstid och inte har egen utrustning för att såga och snickra. Du behöver en Bikupa med ramar, vaxmellanväggar, bihatt/slöja, overall, handskar, kupkniv och rökpust. Honungsslungare kan du fråga din lokala förening om du får låna första året om du inte pressar vaxkakorna. Länkar till biredskapsförsäljare hittar du här. De har även återförsäljare om du bor långt ifrån. Det är vanligt att medlemmarna i lokala biodlareföreningar sambeställer utrustning.

Har du plats för biodling?

Oavsett biodlingens storlek bör man tänka på att det förutom bigården krävs utrymme för honungshantering, d.v.s. avtäckning, slungning (eller pressning), tappning, vaxhantering och lagring av biredskap (lådor, ramar, bottnar, slungare, honungskärl etc.). Med 2-3 bikupor kan biodlaren klara sig i det vanliga förrådet, köket och källaren men för fler bikupor är ett dedikerat slungrum och lager att rekommendera.

Bina behöver pollen, nektar, vatten och din tillsyn

Finns tillräckligt med blommor och träd hela sommaren? Sin föda söker honungsbin i blomsterängar, löv- och barrskogar, i villaträdgårdar, ja till och med stadsbebyggelse med sina parker kan ha livsrum för bisamhällen. Finns det vatten i närheten? Bin har ett stort vattenbehov. Och så din skötsel, honungsbiet är ett husdjur och alla husdjur behöver tillsyn. Du kan inte skaffa ett bisamhälle och förvänta sig att de ska sköta sig själva. Har du inget intresse för bin så är biodling förmodligen inget för dig.

I många biodlareföreningar finns möjlighet att gemensamt prova på att sköta bisamhällen i föreningsbigårdar innan du skaffar egna bin. Det kan rekommenderas så att du inte köper dig in på en ny hobby i onödan. Ett annat alternativ är att hyra bikupor eller handla andelar i bikupor av biodlare som tar hand om skötseln av bisamhället.

Har du varken tid, plats, ork eller fysisk möjlighet att sköta honungsbin är insektshotell för solitärbin ett bra och enklare allternativ för att gynna pollinatörerna. Humlor och solitärbin är enkla att locka till trädgården och kräver ingen tillsyn, men du kan givetvis inte skörda honung, pollen och vax från dessa insekter.

Bikupan – binas bostad

Bra och lättskötta bikupor hittar du hos biredskapsfirmorna eller biodlare som säljer av. Är du händig, har verktyg och virke så kan du bygga i princip allt material själv men följ då ritningar noggrant. För de flesta är det billigare och enklare att handla färdigbyggda bikupor. Vandringskupa är den vanligaste kuptypen som används idag. Det finns även stationära bikupor men vandringskupor kan också användas som stationära.

Oavsett vilken kuptyp biodlaren använder blir det en hel del tunga lyft. En ram full med honung kan väga flera kilo beroende på vilket rammått som används. En skattlåda med 10 honungsramar blir därför tung. Att biodling är lätt och passar alla som ibland påstås är alltså lite av en överdrift.

Var ska bikupan stå?

Honungsbin kan odlas i så väl stad, som förort och på landsbygden. Uppställningsplats eller bigård kallas platsen där biodlare har sina bikupor. En varierad natur med foderkällor under hela säsongen är en fördel. Frukt-, bär och fröodlingar är exempel på bra uppställningsplatser. I städer ställs bikuporna ofta i trädgårdar, parker, kyrkogårdar, på tak, balkonger eller till och med på vinden. Bina vaknar med solen, ge bikupan tidig morgonsol och gärna lite halvskugga under dagen, men solsken hela dan fungerar ännu bättre säger flera biodlare. Ett vindskyddat läge underlättar binas flygande. Närhet till vatten är viktigt. Honungsbin kan flyga 2-3 km från bikupan så undvik odlingsområden där jorbruksgifter används. Kemiska bekämpningsmedel mår varken bina eller du bra av.

Som villaägare/markägare behöver man inte ha tillstånd av grannarna för att placera bikupor på den egna tomten. I andra fall måste man ha tillstånd av markägaren, bostadsföreningen etc. Fråga grannar och respektera att personer kan vara allergiska mot bistick. Bikupans fluster (in-/utgång) bör inte vara riktad mot platser där människor, djur eller fordon passerar på grund av binas flygtrafik. Var medveten om att grannens pool kan vara attraktiv för dina bin särskilt på våren så den ska helst täckas över när den inte används. Sen kan du behöva fråga grannen om lov att plocka ner en eventuell bisvärm från dennes träd eller vind, men det brukar inte vara problem att få att okej för det. Glöm inte att anmäla att du har bin och var de är placerade. Länsstyrelserna har mer information på sina respektive webbplatser.

Vilken arbetstid kräver biodling?

Har du tid, plats och ork att sköta bisamhällen? I biodlingskalendern kan du läsa om vad biodlare gör året runt, månad för månad i bigården. Arbetstiden för biodling är svår att uppskatta exakt utan beror helt på antal bisamhällen och varierar också med vädret och bisamhällenas karaktär. Som vi nämnde tidigare – honungsbin är husdjur och alla husdjur behöver tillsyn. Gillar du att resa bort månader i sträck under för-, hög- och sensommaren är biodling inte att rekommendera eftersom det är högsäsongen för biskötsel. Under vinterhalvåret kräver bina normalt dock bara allmän tillsyn. Du kan inte skaffa honungsbin och förvänta dig att dom sköter sig själva – då går bisamhället antingen under eller svärmar iväg, förr eller senare.

Kostnader för att starta en biodling

Det svårt att ge en exakt siffra vad gäller startkostnader för biodling men räkna med cirka 10.000 kr.

• En kurs i biodling inkl. litteratur kostar från ca 1-2.000 kr.
• En komplett bikupa med ramar kostar ca 3.000 kr. Men du bör vara medveten om att du troligtvis kommer behöva 2-3 kompletta bikupor så att du kan göra avläggare och byta bottnar och lådor vid behov.
• Honungsbin – ett bisamhälle eller avläggare kostar ca 2-3.000 kr beroende på årstid, tillgång och region.
• Arbetskläder (bislöja, handskar), rökpost, kupkniv, bivax (mellanväggar) ca 2.000 kr.
• Avtäckningsgaffel, avtäckningsbricka eller avtäckningsbord, honungssil, silställ, honungsrörare, honungskärl med honungskran, honungsburkar med lock ca 1.500-3.000 kr. Väljer man att extrahera honungen genom att pressa vaxkakorna finns honungspress om det inte görs förhand i t.ex. en duk.
• Tänker du använda honungslungare för att extrahera hongen så kostar en handdriven slungare från ca 3.000 kr. En eldriven slungare kostar från ca 6.000 kr. En del biodlareföreningar hyr eventuellt ut en honungsslungare de första åren.

Är biodling lönsamt?

En biodling är mer eller mindre självförsörjande, vilket många andra hobbys eller husdjur inte är. Biodling genererar inkomster vid försäljning av biprodukter, avläggare, bidrottningar, biredskap och polleringstjänster. Honungsbinas pollinering gör naturen en värdefull tjänst och ger skördeökningar i lantbruket. Att sälja biprodukter till grossister och butiker spar tid och arbete men ger lägre utdelning än att sälja direkt, utan mellanhänder, till kunder i t.ex. gårdsbutik, på marknader och via webben. Val av burkstorlek påverkar inkomsterna från honungsförsäljning. Exklusiv sorthonung i små förpackningar ger högre kilopris men kräver också fler skördetillfällen och tar längre tid att tappa på burk, etikettera, sälja osv.

De flesta biodlare i Sverige har biodling som hobby men det blir fler och fler som är yrkesbiodlare med egna biodlingsföretag. En del biodlare klarar att leva helt på inkomster från biodling men oftast är biodlingen en deltidssysselsättning kombinerat med annan verksamhet, eftersom lönsamheten i biodling varierar beroende på skiftningar i väder och natur. Det finns yrkesbiodlare med hundratals bisamhällen men även de som klarar sig med runt 50 bisamhällen. För den som vill satsa på biodling som yrke finns Biodlingsföretagarna, branschföreningen för yrkesbiodlare. Ibland förekommer utbildningar för den som vill bli professionell biodlare och driva eget företag.

Många faktorer påverkar lönsamheten i biodlingen. Väder (regn, torka eller kyla), bisjukdomar (t.ex. varroa, yngelröta) och skadedjur (t.ex. björn) samt den egna hälsan kan vara avgörande för en vinst i verksamheten. Arbetsgivaravgifter och skatter är oproportionerligt höga för småföretagare i Sverige och gör det svårt att leva på biodling. Biodling omfattas normalt sätt inte av samma bidragskarusell som övrigt lantbruk eller rot-/rutbranscher. Några få aktörer har dock för vana att utnyttja skattepengar från det som numer kallas NBP (Nationella Programmet för Biodling), vilket i flera fall tyvärr snedvrider konkurrensen med statens hjälp. Lägg dessutom till kontrollavgifter för diverse certifiering så blir det ännu mindre kvar på till lön. En lön som sedan beskattas med ytterligare 25% moms vid dina privata inköp. Du kan inte sjukskriva dig eller ta ledigt när du känner för det, bina och biodlingsföretaget måste skötas om för att överleva. För den icke vinstdrivande hobbybiodlaren med ett par bikupor hemmavid är det inga större problem men har man tiotals eller hundratals samhällen blir situationen annorlunda. Och kom ihåg att binas hälsa kommer alltid i första hand. Det är eventuella överskott av biprodukter som biodlaren kan skörda och eventuellt försörja sig på.

Ekologisk och naturlig biodling

Hos Jordbruksverket kan du läsa om de villkor som gäller för ekologisk djurhållning enligt EU:s regler för ekologisk produktion. Läs broschyren Starta eko -Biodling. På Fågelsångens Bigårdars webbplats finns också mycket läsvärt. Även om man inte är certifierad eko-biodlare kan biodlingen drivas enligt ekologiska principer, vilket många av Sveriges biodlare gör eftersom certifiering innebär för höga avgifter, särskilt för hobbybiodlare.

Vissa bikupor och sätt att biodla marknadsförs ibland som naturlig biodling eller biodling mer på binas villkor. All biodling är dock i grund och botten densamma och ingen kuptyp är egentligen naturligare eller skonsammare än en annan. Honungsbin anpassar sig till utrymmet och kan skötas ”naturligt” i traditionella bikupor och misskötas i ”naturliga” kupor eller tvärtom. Det viktiga är att biodlaren tar hand om bina, ger foderkällor och skyddar mot sjukdomar och skadegörare. Den biodling som verkligen kan kallas naturlig är trädbiodling i skogen precis som vilda honungsbin bor, eller bodde förr i tiden innan gammelskogen ersattes av tall- och granåker.

Regler för biodling och honungsproduktion

Hos Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Skatteverket kan du söka sidor om regler och lagar som gäller för biodling och honungsproduktion. När du säljer eller ger bort en burk med honung finns regler för renlighet enligt livsmedelslagstiftningen. Du bör vara medveten om att du får tappa upp och sälja upp till 1.000 kg egen honung som biodlare ej registrerad som livsmedelsföretag. Ska du producera större mängder (över 1.000 kg), köpa in annans honung och förpacka/sälja, eller tillverka sammansatta produkter av honung så ska du vara biodlare registrerad som livsmedelsföretag.

Skatteregler för biodling

I biodling ska allt överskott beskattas, oavsett om det är hobby eller näringsverksamhet. Även om du är hobbybiodlare utan överskott är det bra att spara anteckningar, räkningar, kvitton, körjournal, arbetstid etc. i 7 år efter inkomståret om verksamheten kontrolleras. Är inriktningen en icke vinstdrivande hobbybiodling ska du kunna bevisa det. Från och med ett innehav av 16 bisamhällen bör verksamheten utgöra näringsverksamhet. För skattefrågor om biodling vänder du dig till Skatteverket.

Ordlista för biodling

Många begrepp inom biodling börjar som du kanske märkt med Bi; Biodling, Biodlare, Bikupa, Biredskap, Biväxter, Bitillsyn, Bihus osv. Biodlare använder dessutom en mängd andra ord som kan vara en djungel för nybörjare. Därför har vi en ordlista med allt om biodling – A till Ö. Gå till ordlistan för biodling.

Forum för biodling

Diskussionsforum för biodling finns hos Sveriges Biodlares Riksförbund. Biodlingsföretagarna har ett Forum för yrkesbiodling med en medlemsdel för yrkesbiodling. På sociala plattformar finns också biodlare som gärna diskuterar och svarar på frågor om biodling. Men ”social” media är som säkert är medveten om inte alls särskilt socialt. Ingen bör väl egentligen använda dessa plattformar av flera anledningar, inte minst din mentala hälsa. Biodling är ett utmärkt sätt att komma bort ifrån att slösa tid på integritetskränkande appar. Biodlareföreningarnas och riksorganisationernas kurser, möten och konferenser är de bästa tillfällena att träffa likasinnade och diskutera biodling i verkligheten.

Så blir du biodlare – sammanfattning

• Anmäl dig till en kurs i biodling, de flesta kurser hittar du hos lokala biodlareföreningar, biodlare och studieförbund.
• Skaffa dig en mentor som kan guida dig eller som du kan praktisera hos. Fråga i biodlareföreningar eller biodlare i din närområde, eller den biodlare du köper bina av.
• Lägg undan cirka 10.000 kr i startkostnader för biodlingskurs och biredskap som bikupor, verktyg och kläder, honungsslungare ej inräknat.
• Tänk på att biodling kräver utrymme för bigård, honungshantering och lagring av biredskap.
• Om du bor i ett tätbebyggt område, fråga grannarna innan om det är okej för dom.
• Om du placerar bikuporna på någon annans mark än din egen måste du ha tillstånd från markägaren.
• Bisamhällen kan köpas april-augusti. Beställ dem hos en biodlare i god tid.
• Anmäl att du har honungsbin och var de är placerade. Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Livsmedelsverket har information om aktuella regler för biodling och honungsproduktion på sina webbplatser.
• Glöm inte att bin är husdjur och husdjur kräver tillsyn! Det är du som ska anpassa dig till binas behov och inte bina som ska anpassa sig till dina behov.