Honungdagg är ett sött och klibbigt sekret som utsöndras av olika löss. Honungdagg uppstår främst när vissa trädarter angrips bladlöss. Även sköldlöss och mjöllöss kan producera honungsdagg. Lössen tillgodogör sig en del av trädens vätska. Ett stort överskott av vätskan faller dock ner på blad och grenar och hämtas där av honungsbin och andra insekter.
Film om honungsdagg.
Bladlössens söta sekret kallas för honungsdagg. Lusbajs låter inte ju så smickrande men det är mer en koncentrerad sockerlösning så ingen bör förlora aptiten, för honung av honungsdagg anses vara en delikatess. Honungsdagg syns ibland tydligt som en klibbig, glittrande yta på trädens blad eller barr.
Rådet är att inte parkera ditt fordon under t.ex. lindträd när insekternas daggfest pågår för rengöringens skull. Andra trädarter som kan ge drag från honungdagg är t.ex. päron, plommon, ek, björk, gran eller tall. Men även buskar och lägre vegetation kan vara källa till honungsdagg.
Långa torrperioder kan ge upphov till stora skördar av bladhonung för biodlare. Men när väl regn kommer och sköljer bort honungsdaggen så kan draget abrupt avta.
Honung av honungsdagg brukar säljas som skogshonung eller bladhonung, men kallas även bladlushonung eller lushonung. Ibland kan bladlusangrepp på gran ge hård honung som brukar kallas cementhonung.
