Yrkesbiodlare, yrkesbiodling, biodlingsföretagare, biodlingsföretag och näringsbiodling är termer som används för biodlare som helt eller delvis försörjer sig på biodling. Biodlingsföretagarens verksamhet innefattar främst försäljning av biprodukter som honung, bivax, pollen och propolis till konsumenter och grossister, men även pollineringstjänster till lantbruk/jordbruk, samt uthyrning och skötsel av bikupor hos företag och privatpersoner. Dessutom förekommer försäljning av bisamhällen, avläggare, paketbin, bidrottningar, biredskap och utbildning av biodlare.
De flesta biodlare i Sverige har biodling som hobby men det blir fler och fler som är yrkesbiodlare med egna biodlingsföretag. En del biodlare klarar att leva helt på inkomster från biodling men oftast är biodlingen en deltidssysselsättning kombinerat med annan verksamhet, eftersom lönsamheten i biodling varierar beroende på skiftningar i väder och natur.
Hur många bisamhällen krävs för att leva på biodling?
Tänker biodlaren med företag försörja sig på heltid på honungsproduktion krävs troligtvis hundratals bisamhällen. Marknadsmässiga löner och anställda innebär stora volymer i biodlingen.
På deltid kan yrkesbiodlaren kanske klara sig med runt 50 bisamhällen, det är dock en helt relativ siffra. Men i ett småskaligt, mångsysslande lantbruksföretag, där självhushållning är viktigast och försäljning räknas som en bonus, klarar sig biodlaren definitivt med ett mindre antal bisamhällen.
Hur blir du yrkesbiodlare?
För det första bör du ha en grundutbildning i biodling, som lokala biodlareföreningar inom Sveriges Biodlares Riksförbund erbjuder runt om i Sverige. För det andra bör du ha några säsongers erfarenhet som hobbybiodlare eller praktik bakom dig för att förstå vad biodling innebär och kräver av dig. Du ska själv kunna se om det finns tillräckliga förutsättningar för yrkesmässig biodling i bygden du verkar i.
För dig som sedan bestämt dig för att satsa på biodling som yrke rekommenderas ett medlemskap i Biodlingsföretagarna – branschföreningen för yrkesbiodlare. Där finns kunskapen och erfarenheten hos de som drivit biodlingsföretag under lång tid.
På verksamt.se och bolagsverket.se finns information om hur du startar eget företag.
Uppskalningen av hobbybiodling till näringsbiodling sker gradvis genom avläggarbildning för att utöka antalet bisamhällen år efter år. Intäkter från försäljning investeras i uppgraderade redskap, lokaler och fordon.
Biodlare som sköter säljer sina biprodukter under eget varumärke investerar även i en grafisk profil med logotype, etiketter, webbplats och diverse säljkanaler för sin marknadsföring.
Vilken arbetstid kräver biodling?
Arbetstiden för biodling är svår att uppskatta exakt utan beror helt på antal bisamhällen och varierar också med vädret och bisamhällenas karaktär. Honungsbin är husdjur och alla husdjur behöver tillsyn. Gillar du att resa bort månader i sträck under för-, hög- och sensommaren är yrkesbiodling inte att rekommendera eftersom det är högsäsongen för biskötsel.
Under vinterhalvåret kräver bina normalt dock bara allmän tillsyn. Men då går tid för underhåll av biredskap samt eventuell direktförsäljning och förädling av skördade biprodukter.
Som yrkesbiodlare får du njuta av att arbeta mycket ute i naturen men också anpassa dina arbetstider efter binas behov. Det är svårt att uppskatta arbetstid per bisamhälle. Som hobbybiodlare kan du multiplicera den spenderade tiden för skötsel 10-tals eller hundratals gånger för att få en fingervisning. Planering och rationalisering för effektiv arbetstid blir viktigare när en biodling skalas upp.
Lönsamhet i biodlingsföretag
Många faktorer påverkar lönsamheten i biodlingen. Landskapets karaktär, väder (regn, torka eller kyla), bisjukdomar (t.ex. varroa och amerikansk yngelröta) och skadedjur (t.ex. björn) samt den egna hälsan kan vara avgörande för en vinst i verksamheten.
Biodlarens tillgång till bigårdar i landskapet är avgörande. Hobbybiodlaren med ett par bikupor i trädgården kan inte skala upp 50 bikupor på samma plats och förvänta sig ökad skörd. Bigårdarna måste spridas ut på lämpliga dragplatser, tillgängliga för transporter vid vandringsbiodling och alltid med markägarnas tillstånd.
Ett biodlingsföretag kan kräva större investeringar som t.ex.
- Slungrum, lokal för honungshantering (slungning, tappning, etikettering)
- Biredskap med hög kapacitet och rationell hantering
- Lokal för kupsnickeri
- Lokal för vinterförvaring av kupmaterial
- Kylrum för lagring av honung
- Fordon eller släp anpassat för biodling
- Bokföring och redovisning
- Kontrollavgifter och certifiering
- Packstation för distansförsäljning
- Butikslokal för direktförsäljning
Skatter, byrokrati och bidrag
Arbetsgivaravgifter och skatter är oproportionerligt höga för småföretagare i Sverige och gör det svårt att leva helt på biodling. Du utsätts också för konkurrens från billiga importerade biprodukter som producerats under helt andra villkor. Lägg dessutom till kontrollavgifter för diverse certifiering så blir det ännu mindre kvar till lön. En lön som sedan beskattas med ytterligare 25% moms vid dina privata inköp.
Räkna med en hel del byrokrati när du går över till näringsbiodling. Det är många regler att förhålla sig till som företagare. Tar du inte hand om bokföringen själv kostar det en slant att låta någon annan sköta redovisningen.
Det kan finnas bidrag att söka för att starta biodlingsföretag. Vår åsikt är dock att om du inte klarar av att skala upp en hobbybiodling till ett lönsam verksamhet på egen hand så förtjänar företaget inte att existera. Bidragsföretag ger inget mervärde åt biodlingsbranchen.
Arbetsmiljö och ansvar
Biodling innebär tunga lyft även om du har hjälpmedel. I ett större biodlingsföretag får du vara beredd på att det blir stora volymer som ska hanteras. Du kan inte sjukskriva dig eller ta ledigt när du känner för det, bina och biodlingsföretaget måste ständigt skötas om för att överleva. För den icke vinstdrivande hobbybiodlaren med ett par bikupor hemmavid är det inga större problem att misslyckas men har man tiotals eller hundratals samhällen blir situationen annorlunda.
Sälja biprodukter i biodlingsföretag
I bulk kan honungsförsäljning ske till uppköpare vilket spar tid. Ska du sälja honung till uppköpare eller återförsäljare är du beroende av att dessa verkligen köper in honungen. Tillgång och efterfrågan skiftar år till år. Risken finns att ingen kan köpa in din honung och då står du i värsta fallet helt utan intäkter, med kostnader för tonvis med honung som ska förvaras och kylas i kylrum i väntan på bättre tider.
Att syssla med direktförsäljning till kunder via gårdsbutik, på marknader eller internet kan ge bättre ersättning men tar samtidigt mycket mer tid. Det finns fler hobbybiodlare och yrkesbiodlare runt om i landet än du kanske tror, så ställ dig frågan om du klarar lokal konkurrens och kan skapa lönsamhet med lokal försäljning. Skörd av sorthonung och förädling i form av t.ex. bivaxprodukter tar också mer tid men ger mervärde åt biodlingsföretaget.
Varför ska du starta ett biodlingsföretag och bli yrkesbiodlare?
Yrkesbiodlare blir du för att du vill vara mycket ute i naturen och sköta kolonier med honungsbin. Du strävar efter att arbeta självständigt under personligt ansvar. Du vill arbeta under sommarhalvåret med försäljning till grossister och butiker, eller under hela året med försäljning utan mellanhänder direkt till kund. Du klarar av att överleva torrår, perioder när ingen kan eller vill köpa dina biprodukter. Du är beredd att bedriva biodlingen i kombination med befintligt lantbruk eller annan verksamhet, eftersom det inte finns några garantier att du kan försörja dig helt och hållet på biodling.
Vårt råd är att inte satsa på biodling för att i första hand tjäna pengar och spara arbetstid – även om det är möjligt. Utan starta ditt eget biodlingsföretag för att det är ett genuint intresse, en passion och livsstil som passar dig perfekt.
I Flohult i södra Vimmerby kommun driver Lars och Caroline biodlingsföretaget Skogens Honung. Ett exempel på hur biodlare kan bidra till en levande landsbygd. En verksamhet som förutom biodling och svensk sorthonung står på flera ben: ett Honungscafé där allt är bakat med honung, återförsäljning av biredskap samt konst- och brukskeramik från Caroline Ceramic Art.
Håkan Albrektsson föreläser om sitt biodlingsföretag. Film från Biodlingsföretagarna.
Monica Larsson föreläser om sin yrkesbiodling. Film från Biodlingsföretagarna.
