Flitiga och nyttiga vänner i trädgården

Tro inte du är ensam om att arbeta i din trädgård. ”Flitig som ett bi” brukar man säga och i alla tider har man räknat honungsbiet till världens bästa arbetare. Men det har även flera arbetsamma släktingar.

I Sverige har vi över 240 arter solitära bin, dvs de lever ensamma och bildar inga samhällen. Från dem har humlor och honungsbiet utvecklats. Vi får ingen honung från dem, men de gör stor nytta i trädgården.

Här ska vi berätta om några av dina okända trädgårdsarbetare och hjälpa dig känna igen dem.

Text Johann Lang Foto/illustration Artcopy

Solitärbin

Solitärbin är ensamlevande. De har målande och beskrivande namn som sandbin, smalbin, byxbin, murarbin, oljebin och blomsovarbin. De senare har fått sitt namn av att hannarna övernattar i blommorna.

Alla lever på nektar och pollen. De flesta har en hårig kropp vilket gör dem lämpliga som pollinerare. Många arter är specialiserade på vissa blomsorter och därför starkt hotade i lantbrukets ensidiga odlingslandskap. För dem kan koloniträdgården med sin växtvariation erbjuda en fristad.

Arter som bygger sina bon i marken föredrar torra, soliga sandsluttningar. Andra bor i torr ved. Du kan få dem att trivas genom att ordna bostad åt dem. Biholkar kan bestå av ett knippe bambu eller grov vass.

Börje Nilsson i Järpås Trädgårdsförening gör sina ”bi-bon” av björkstubbar. Hos honom har murarbin ”flyttat in” och är aktiva med bobygge, äggläggning och matning under maj-juni. Under den tiden pollinerar de i trädgården. Larverna förpuppas och kläcks året därpå. Han skriver att det ryms 7-10 puppor i varje hål. Bi-bona ger hans förening bort som trevliga presenter när de besöker andra trädgårdsföreningar.

Solitärbin har gadd som används  till försvar. Deras gift är svagare än både honungsbiets och humlans.

Bitillsynsmän får varje vår telefonsamtal från oroliga husägare som vill ta död på ”massor med farliga bin på deras tomt”. Nästan alltid är det solitärbin som i själva verket är mycket fredliga. De är skyggare än humlor och honungsbin och därför svåra att komma nära. Deras enda önskan är att få vara i fred och samla mat till sina barn.

Humlor

Humlor älskar att bygga i gamla musbon. De har liksom honungsbin förmåga att svettas vax på undersidan av bak­kroppen. Av vaxet gör de små runda ”krukor” som står upp, jämför med honungsbinas sexkantiga celler som byggs ut vågrätt på en vaxkaka. I vaxkrukorna samlar de honung och pollen men det blir aldrig något överskott. Det behövs ju inte heller för humlorna sover på vintern. På hösten lämnar de boet och söker sig ett ide. Då brukar mössen komma tillbaka och kalasa på vaxresterna i boet.

Humledrottningen bygger ett tiotal runda ”vaxkrukor” i vilka hon lägger ägg. När de kläcks matar hon larverna med en blandning av nektar och pollen. De små larverna äter och förpuppas. Ur dem kryper efter en tid ”småvuxna, inte fortplantningsdugliga honor”. Dessa fortsätter bygga celler och samla föda och drottningen (den befruktade honan) kan nu helt ägna sig åt att lägga ägg.

På sensommaren föds hanar och fullvuxna honor som parar sig. På hösten lämnar humlorna boet. Hanar och arbetare dör. Drottningarna (befruktade honor) går i ide, var och en för sig, oftast i markskrymslen i norrläge. Det ska vara jämn vintertemperatur så inte vårsolen väcker dem för tidigt.

Humlor liksom bin är vegetarianer. Deras tunga är längre än binas och de kan därför samla nektar i blommor med djupa blomkalkar, t ex rödklöver, där biets tunga inte når nektaren. Humlor är inte blomtrogna d v s de samlar i olika sorters blommor och polinerar därför sämre än bin. Humlans gadd har inga hullingar och fastnar inte när den sticker. Därför kan den sticka flera gånger.

Ett trettiotal arter förekommer. Vanligast är stenhumla, åkerhumla och  jordhumla. Det finns också 9 arter snylthumlor som har samma beteende som göken hos fåglarna. De liknar arten de snyltar på och lägger ägg i deras bo och låter dem föda upp ungarna. Det här snyltandet förekommer också hos många arter av solitärbin och getingar.

Honungsbin

I marssolen gläds vi över de första krokusarna som sticker fram mellan drivorna. Då kan vi plötsligt höra ett litet försiktigt bzzz bzzzzz. Ett litet honungsbi är på sin första vårutflykt.

Hela vintern har bina suttit i kupans mörker och ätit för att hålla värmen. Så fort termometern visar upp mot +10° börjar de leta efter mat i vårens blommor. Tidigt på våren finns tiotusentals bin i bisamhället redo att pollinera.

Drottningen som lägger upp till 3000 ägg per dygn passas upp och matas. Några tusen drönare som har till uppgift att para sig med unga drottningar föds under sommaren. Drönarna saknar gadd och kan inte försvara sig när de på hösten blir dödade eller utmotade ur kupan av arbetsbina.

Arbetsbin är honor liksom drottningen. Drottninglarven får bättre mat än arbetarlarven och utvecklas därför till en fortplantningsduglig hona som parar sig med drönarna.

Arbetsbiets gadd används till försvar. Den har hullingar och fastnar i dig när du blir stucken. Därför kan du se om du blivit stucken av ett bi. Biet sliter sig loss från gadden, förblöder och dör.

På biets bakkropp finns vaxkörtlar som producerar vax. Av vaxet bygger de vaxkakor och föder upp yngel och lagrar honung i dessa. Det tar 21 dygn för ett ägg att utvecklas till färdigt bi. Jämför med solitärbin som behöver hela vinterhalvåret. Ett bi som föds på sensommaren kan leva upp till 9 månader. Under sommaren lever biet ca 7 veckor. Det dör genom att vingarna slits ut. Då kan det inte att flyga hem från sin sista flygtur i blommorna.

Getingar

Många förväxlar getingar med bin . För den oerfarne kan det vara svårt att se skillnaden. När de cirklar runt din mattallrik då är det oftast getingar. Getingar är köttätare till skillnad från bin och humlor som är vegetarianer. Därför vill de gärna dela maten med dig. De har stor aptit på din köttbulle och vill gärna åt din saft och sockerdricka. Då kan de bli ganska närgångna och besvärliga.

På övermogen frukt kalasar de gärna, så se upp när du plockar sådan. Getingen lämnar aldrig gadden kvar när den sticks, gadden saknar hullingar och fastnar inte i den som blir stucken.

Men den fångar också flugor och äter skadeinsekterrnas larver och as. Då försvarar den sin plats i trädgården.

Liksom humlan går den på hösten befruktade getingdrottningen i ide och börjar tidigt på våren sitt bobygge. Det  kan vara i en hålighet i marken, i ihåliga träd, under taksprång, på vinden eller i uthuset. Var uppmärksam på våren så att inte getingen börjar bygga boet alldeles vid uteplatsen, balkongen eller farstutrappan. Ta då bort boet innan det blivit för stort. Trä en plastpåse över det, dra bort och knyckla samman. Kolla efter en vecka för det händer att getingen börjar bygga på nytt. Däremot återvänder de aldrig till ett bo från tidigare år.

Getingen snyltar gärna på bisamhällets honung och kan t o m röva i binas barnkammare. Flera arter förekommer bla bålgeting som är nästan dubbelt så stor som vanliga getingar. Bålgetingen är mästare på att fånga andra insekter när dessa samlar i blommorna. Mot människor är den fridsam, men som de flesta samhällsbyggande insekter försvarar den sig om du kommer för nära boet.

Blomflugor

En helt annan ras, blomflugor, gör också stor nytta i trädgården. De saknar gadd så här behöver man inte riskera att bli stucken. Flera hundra arter förekommer i Sverige. Kännetecken är korta antenner och ett vingpar till skillnad från steklarna som har två. Många är håriga och det  gör dem till utmärkta pollinerare. Utsendet hos flera arter är bi- eller getinglikt. Det inger respekt hos fåglar och andra fiender.

Flera arter har landlevande larver som är rovdjur och äter bladlöss. Hos vissa arter lever larverna i dy och vatten, hos några lever de i gödsel.

De är utmärkta flygare och kan stå stilla i luften för att blixtsnabbt kasta sig ner mot ett bi i blomman och knuffa bort det. Hanar vill nämligen reservera blommorna för honor i sin art och väntar där för att para sig med dem vid blombesöket. Samma betende noteras hos solitärbin.

De flesta arter äter både nektar och pollen. Under högsommaren när lavendel, kungsmynta och alla kryddväxter blommar firar de origier i dessa blommor.

Fjärilar

Vi får inte glömma fjärilarna. Fjärilar älskar blommor och fyller tankarna med poesi. De är pricken över i:et i trädgården.

Tänkvärt

Insekter har funnits i 350 milljoner år. De har anpassat sig till vår natur. Vi människor som ”bara” haft fyra miljoner år på oss  kan knappast säga att vi lever i balans med vår jord. Var därför rädd om dina vänner i trädgården som vi berättat om här. Lär känna dem. De utför ett värdefullt arbete.