Arbetsbi, arbetsbin eller arbetare kallas honungsbin i ett bisamhälle som utvecklats ur befruktade ägg, därför har de arv både från bidrottningen och de drönare hon parat sig med.
Större delen av invånarna i ett bisamhälle med honungsbin består av arbetsbin. Under vintern kan antalet arbetsbin vara så lågt som 20.000 i ett bisamhälle. Under sommarens yngelsättning kan antalet öka till så mycket som 90.000 arbetsbin.
Film som visar arbetsbin i bisamhällen med honungsbin.
Arbetsbiets födelse
Bidrottningen lägger ägg i celler på vaxkakan, biodlaren kan t.ex. säga att här är det stiftade arbetaryngel. Arbetsbiet genom går äggstadie, larvstadier med form som rundlarv och sträcklarv, och puppstadier. När arbetarynglets celler är täckta med vaxlock kan biodlaren säga att här är det täckt arbetaryngel.
Ett fullvuxet arbetsbi föds och kryper ur sin cell efter 21 dagar. Det nyfödda arbetsbiet ser till en början lite ynkligt ut men tar snabbt del av bisamhällets sysslor.
Arbetsbiets liv
Under första delen av sitt liv har arbetsbiet olika uppgifter hemma i bikupan. Biodlare brukar beskriva dessa uppgifter som putsbi, ambi, husbi, städbi, byggbi, fläktbi, vaktbi och tjuvbi.
Sista perioden av livet arbetar arbetsbina som fältbin eller dragbin – det betyder att de samlar nektar, pollen och vatten för bisamhällets behov.
