Yrkesbiodlarresan till Sicilien 20-25 februari 2016 var mitt första besök på Sicilien. Resan arrangerades av Freddy Duwe och BQ Tavel / Vetlanda resebyrå. Öar beskrivs ofta som paradis och Sicilien är verkligen ett paradis för biodlare. Vistelseort på resan var Zafferana som ligger vid vulkanen Etnas bördiga bergssluttning mot Catania och Medelhavet. Våra biodlingsbesök sträckte sig från Taormina i norr mot Siracusa i söder.
Text och foto Johann Lang
Sebastiano Costa var med sitt företag och sin biodling på 1350 bisamhällen den bästa guiden vår grupp, på 45 biodlare från Skandinavien, kunde önska. I fem dagar från morgon till sen kväll visade han bigårdar, biodlingskooperativ, vaxhanteringsföretag och sin vinodling. Vi hann även med en utflykt till växtgränsen på den lavatäckta vulkanen Etna där Sebastiano hade egna äppel- och olivodlingar.
Sebastiano Costa´s företag:
Oro d’Etna
– Azienda Agricola Costa
Zafferana Etnea 95019 CT
Via San Giacomo 135
tel/fax +39 (0)95 7081411
info@orodetna.it
www.orodetna.it
www.facebook.com/oro.detna
–Vi har tio anställda och vår omsättning ligger nära 1 miljon Euro. Huvuddrag från apelsiner, citroner och ädla frukter till trots, så är ett ”ogräs” som den här tisteln en av mina favoriter. Dess blommor ger rikligt med delikat honung som är viktig för mina bin under dragpauser. Honungsskörden pendlar mellan 25 kg och drygt 70 kg per samhälle under rekordår.
–Säsongen hos oss börjar vid påsken. Just nu har vi vilopaus men igår (19 februari) kom fyra bussar på besök och små gruppresor kommer året om för att se vår verksamhet. Naturligtvis köper de av våra produkter. Önskar de måltider ordnar vi det också. Vårt företag tar årligen emot 80.000-100.000 besökare.
Knappa två timmar efter att vi landat i Catania var vi ute bland hans bikupor där det även serverades en uppskattad Siciliansk lunch. I apelsinlunden bakom kuporna smakade vi de godaste ekologiska apelsiner vi ätit. Mot den för bina irriterande blåsten fanns nät i Sebastianos bigårdar, till vänster i bilden.
”Dolce Parco” di Di Prima Alfio i Zafferana Etnea
Vid den mörka strömmen av stelnad lava växte skogar med ädelkastanj. Kastanjer som kunde plockas av allmänheten. Karl-Johansvamp som växer i mängder på hösten, fick man betala för att plocka. Privat och affärsmässig plockning hade varsin taxa. Klimatzonerna på den 3 323 meter höga vulkanen erbjuder troligen en utdragen biodlingssäsong, här blommar inte allt samtidigt, till glädje för bin och biodlare.
I hans äppelodling 1.440 meter över havet finns sju gamla äppelsorter men där placerar han inga bin. Pollineringen sköts av nyckelpigor som har sin reproduktionslokal här. Flera av träden var nyplanterade och kraftigt beskurna för att de ska bilda rötter.
Några träd var nyplanterade. Lägg märke till att de står nedsänkta i gropar. Han avlägsnar de ytliga rötterna för att träden ska bilda djupa rötter vilket gör dem tåligare mot torrperioder. Han använder inte konstbevattning. På samma sätt planterar han sina vinstockar. Både frukt- och vinodling är ekologiska.
Agriturismo ”Marino” i Giardini Naxos
Här i Agriturismo ”Marino” stax söder om Taormina blommade enorma fält med en blomma som Sebastiano kallade Sauerklee (Oxalidaceae). Den är släkting till vår harsyra. Den som många som barn kanske har tuggat på. Den syrliga smaken är densamma. Den blommar här tidigt och ger samhällena en strålande vårutveckling, vilket visade sig när vi öppnade bisamhällena på platsen.
Hur Sebastiano gör avläggare
–Vår odling har tre syften, samhällena ska bli jämstarka innan de sätts på drag. Samhällena får en yngelfri period då vi varroabehandlar.
–Nu (20 februari) börjar samhällen utvecklas och vi tar yngel till avläggarna fram till 15-18 mars. För närvarnade har vi 1.350 samhällen och om vi från varje samhälle tar 1 yngelram kan vi göra 650 avläggare. Det här arbetet gör vi nu. Senare under dragperioden har vi inte tid med det.
Vid dragperiodens början måste det finnas 8 ramar yngel i varje samhälle. Då sätter vi på spärrgaller och en låg skattlåda. Det måste vara gjort senast slutet av mars.
Under dragperioden ställer vi 700 samhällen i apelsinodlingar och 600 samhällen i citronodlingar.
–Därefter börjar problemen med svärmning. Vi lyfter aldrig av skattlådor utan kontrollerar nerifrån. I Italien sitter nämligen oftast botten och yngellåda ihop, men inte hos mig berättar han stolt.
Det här är Sebastianos metod, ungefär som Langstroth. Sebastianos botten är dessutom en botten där det ryms två samhällen. Något som gör stöld av samhällen lite svårare. Stöld är, liksom i Sverige, ett problem. Sebastiano förlorar ca 10% av omsättningen (vinsten) på stölderna.
På varje botten placerar han en bit som liknar wellpapp för kontroll av kupskalbaggar. Hittills har inga fynd av dessa gjorts i hans biodlingar. Kupornas små flusteröppningar förebygger röveri under vinterhalvåret. Pågående röveri stoppar han med att sätta igen flustret med papper. När bina gnagt sig igenom har röveriet i regel slutat. Sebastiano´s bin har usprung av carnica men deras avkomma korsar sig med de lokala bina som är ligustica.
–Vi försöker att varje år göra ca 1.500 avläggare varav vi behåller en del och andra är till försäljning. Av avläggarna har vi 20-25% vinterförluster. Svaga avläggare slår vi samman. Varroabehandlingar gör vi med oxalsyra som droppas eller sprayas. Alternativt förångar vi oxalsyra, myrsyra använder vi också.
–Under tre år kom en biodlare från Tyskland till oss för att förstärka sina samhällen i tre-ramslådor. Försäljningen av bin ger inkomster på 30.000-50.000 Euro om året. De säljs till Norditalien och Tyskland. 200-300 avläggare och 300-400 paketbin till en biodlingsskola i Bayern, där ca 250 nybörjare behöver 1-2 avläggare var. För närvarande är dessa försäljningar blockerade på grund av kupskalbaggen.
–Tyvärr flyttade en biodlare hit från Calabrien och i hans bigård nära Siracusa hittade man 2 kupskalbaggar varpå hans biodling med över 50 samhällen brändes. Förlusten för mig var dock mycket större, då jag inte kunnat sälja några avläggare.
–Till oss själva gör vi avläggare med paketbin från skattlådorna på hösten och bekämpar samtidigt varroa. Varroakontroll gör vi genom att täcka av yngel. En yta på 100 avtäckta larver får inte innehålla mer än 5 varroakvalster.
Sebastiano betonar att han alltid har ett reservlager med 20 lådor honung. –Vid den här årstiden på våren kan samhällena vara rekordstarka och kommer det dåligt väder, speciellt i samband med starka vindar, duger det inte med en foderram. Det är ungefär som ett glas vatten till en törstande familj.
–I drottningodlingen använder jag gamla cellkoppar, bina föredrar dessa. Vi låter dem putsa cellerna i ett dygn innan vi larvar. 13 celler på varje list.
Sebastiano berättar
–Efter kriget 1945 var fåraveln levebrödet på Sicilien. När man insåg att med några bisamhällen blev det större inkomster, sålde man fåren och köpte bin.
–För 4-5 år sedan fanns 353 biodlingsföretag med 180.000 samhällen registrerade i regionen Zafferana. Sebastiano uppskattar idag siffran till 250.000 samhällen. I Zafferana-regionen produceras 15-25% av all Italiensk honung. Utöver Cooperativa Apicoltori Zafferanesi finns ett konsortium där jag var med 15 år tidigare. Jag lämnade detta för att jag sprang fortare än dess medlemmar.
–Förr var jag glad om jag kunde sälja 10% av min produktion själv, men idag säljer jag allt själv. Mest 125 g och 250 g burkar. Priset ligger på 14 euro/kg och där ligger min största inkomst. Han betonar att produktionen är viktig men försäljningen är viktigast. Av hans vinst ligger 20% på produktionen och 80% på försäljningen. Kunderna har förtroende för oss och förstår att de köper kvalitet.
Producera endast det du kan sälja själv är hans råd.
Han betraktar sig som Europé och skulle gärna vilja göra en resa med landets unga biodlare till oss i Sverige. Sebastiano känner stolthet över sina kollegor som vi besökt och den öppenhet de visade för oss gäster.
–Idag förväntar sig väljarna att staten ska lösa problemen. De skulle själva kunna kavla upp armarna och hjälpa till. Ett stort problem är arbetslösheten som producerar kriminalitet. Den som börjar stjäla fortsätter.
När han ser 30 år tillbaka, under den tiden han byggt upp sin biodling, är han ändå positiv. Siciliens med sitt läge mitt i medelhavet är förskonad av det storskaliga lantbruket och industriföroreningar. Vi skulle huvudsakligen klara oss på landskapsvård och turism, vi har kultur från Grekland och Arabien.
Siciliens flagga
Solen mitt i flaggan visar att solen alltid skiner här. Ansiktet i solen är enligt grekiska mytologin gudinnan Medea som ska ha levt på Sicilien och de tre benen visar formen på ön.
Michele Barbagallo i Solarino nära Siracusa
En dag med sommarvärme besökte vi familjeföretaget Michele Barbagallo. Michele, frun, tre söner och fadern sköter ca 2.500 samhällen och odlar 19.000 drottningar/år i 2.000 apideor under mars-maj.
Ursprungligen bildades företaget som ett kooperativ med många biodlare. Så småningom övergick varje delägare till att starta eget, men de arbetar fortfarande tillsammans i lokalerna. Honungen säljs till Conapi, en stor uppköpare, som säljer den vidare under sitt varumärke.
Vid tiden för vårt besök tillsätter man varje vecka 13 celler i varje odlingssamhälle. Dagen efter cellerna tillsatts kollas de. Ej uppmatade celler ersätts med uppmatade, så det alltid är blir 13 täckta celler på ramen. När de är täckta placeras de i kläckskåp. Fungerar det så får man alltid ca 1.000 celler i veckan. Maten till odlingssamhällena pumpas ut för att slippa bära och spilla.
Vid vår ankomst hade de gjort 500 avläggare som nu ska få celler. Efter 24 mars säljs avläggarna. Köpare av dessa avläggare är sicilianare. Biodlare här erhåller EU-bidrag för inköp av dessa som innehåller 5 ramar plus 2 ramar täck yngel, 1 ram öppet yngel och 2 ramar mellanväggar. Priset för avläggare exklusive kupa är 88 euro, men Barbagallo säljer dem för 85 euro.
Priset för en drottning är 13-14 euro. Ett pris som endast ges till köpare av minst 100 drottningar. Oftast är de producenter av paketbin och dessa köper ca 500 drottningar åt gången. I år är den marknaden blockerad genom förekomsten av kupskalbaggen. 1% av biodlarna på Sicilien odlar drottningar för försäljning. 10% odlar för eget bruk medan övriga köper sina drottningar.
Bin till parningssamhällena samlas in genom att sätta en tom låda över spärrgallret och blåsa in rök via flustret. Man tar de bin som gått upp i lådan genom spärrgallret. De bedövas med kolsyra innan de placeras ut i parningssamhällen.
Besök hos Rosa Sutera i Floridia nära Siracusa
Här står Rosas bisamhällen och väntar inför en kommande blomning i mandarinodlingar. Klimatet är subtropiskt och så gynnsamt att träden blommar två gånger per år. Rosa Sutera skördar citrushonung men även bladhonung från citrusträden har blivit vanligare.
Rosa Sutera skördar också drottninggelé. Genom att varannan dag avlägsna larverna i odlingsramen och med en pump suga upp drottninggelén i cellerna på listen, för att därefter tvätta cellerna och larva dem på nytt. Under en säsong skördar hon 10 g per list. Under svärmsäsongen flyttar de upp odlingsramen i skattlårdan och skördar drottninggelén där. Det dämpar svärmdriften.
För de solmogna mandarinerna i odlingen bjuder köparna odlaren 0,20 Euro/kg, alltså knappt 2 kr/kg. Ett pris som inte täckter plockkostnaden. Därför får mandarinerna ligga kvar i odlingen och ruttna. I Sverige pendlar kostnaden på mandariner mellan 20 och 30 kr/kg. Rosa Sutera skänkte oss besökare flera lådor. Bladlusangrepp ger bladhonung från citrus som är efterfrågad.
Turi Tomarchio i Letojanni
Fågelvägen från stranden vid Taormina upp till Turi Tomarchio´s bigård är knappa 2 km men det tog väl en timma att ta sig dit, på en smal slingrande väg som krökte än åt höger än åt vänster. Från bigården bjöds på en svindlande utsikt ner mot havet.
Liksom vid våra tidigare besök mötte vi starka samhällen med fromma bin. Också häruppe vid vägs ände var stöldrisken av samhällen stor. En hög med gamla mörka vaxramar gav oss anledning att fråga, vad han avsåg att göra med dessa?
-Det lönar sig inte att ta vara på dem, vi eldar dem! Avtäckningsvaxet räcker för att tillgodose vårt behov av vax, berättar Tomarchio. Kan det vara transporten på den besvärliga vägen, som gör att det inte lönar sig att spara gamla vaxramar?
Bergsluttningarna hade växtlighet som till största delen bestod av vilda träd, buskar och blommor. Här samlar Tomarchios 500 samhällen årligen 20-25 ton honung. I det skarpt veckade landskapet är flygavståndet kort till nektarkällorna. De är ju inte, som vi människor, tvungna att ta sig ner i dalen för att komma upp till berget mittemot. Om man kavlade landskapet platt skulle nektarkällorna hamna bortom vad bina ansåg som lönsamt att hämta. Möjligen har fullastade bin som flyger upp med nektar nerifrån dalen, svårare än om kuporna vore placerade nere i dalen och de så att säga hade nerförsbacke med lasten.
Cooperativa Apicoltori Zafferanesi
Cooperativa Apicoltori Zafferanesi grundades för 30 år sedan och har idag över 60 medlemmar. Här finns lager, 3 slunglinjer, varav en enbart för ekologisk honung, tappningsanläggning och vaxhantering. Produktionen ligger på mellan 700-800 ton honung.
Här bearbetas också nära 90 ton bivax om året. I likhet med alla större biodlare i Cooperativet, bearbetar Sebastiano här ca 500 kg bivax årligen. Varje företag har minimum 300-400 samhällen. Medlemmarna kan komma hit och slunga själva.
Salvatore Caruso shop
Förutom biredskapsbutiken bearbetar företaget ca 30 ton bivax årligen. Vaxbearbetningen sker i dubbelmantlade tankar där vaxet värms till 120°C. Bivaxet rensas på så sätt att det får klarna i tankarna innan det går vidare för filtrering. Själva utloppet från tankarna sitter ganska högt upp, så att bottensatsen aldrig kommer med. Man skiljer på avtäckningsvax som har en ljus färg och vax från yngelkakor som har mörk färg. Kylmedel vid präglingen är tvålvatten. Cellstorleken är 5,3 mm. Någon efterfrågan på mindre cellstorlekar har de inte märkt.
Det blev en livlig diskussion om cellstolek/bistorlek, där en undersökning från 1950 visade att storlek på celler och bin var minst vid ekvatorn och störst i Sibirien. Sebastiano höll med och fick muntra skratt när han jämförde oss nordbor med befolkningen på Sicilien. Salvatore Caruso trodde dock att med dagens bin som var uppblandade från nord till syd, fanns inte den skillnaden.
Vad skiljer och vad förenar
Biodlingen och bina är ganska lika världen över. Men förutsättningarna skiftar enormt var på jorden du befinner dig. Det går ju inte att börja odla drottningar i Ystad, när de börjar odla på Sicilien.
Man kan inte heller börja odla drottningar i Haparanda, när de börjar i Ystad. I Haparanda börjar bin sin vintervila i augusti. Först när snön har smält och sälgen blommar i juni året därpå, ger de sig ut och börjar samla. Då i den ljusa sommarnatten kan de samla dygnet runt. För att överhuvud taget överleva den långa vintern skiljer sig vinterbinas ålder väsentligt åt, var på jorden de bor. Det sätter gränser, eller för den delen begränsar friheten, för både biodlare och bin.
Biodling med urval på fromhet hos bina, har jag sett i de flesta biodlingar jag besökt världen över. Det är ett medvetet urval också på Sicilien, även om stölder av bisamhällen är en plåga där.
I Sydafrika däremot anses ilskna bin utgöra ett stöldskydd.
