Besök hos biodlare i andra länder gör jag med spänning och förväntning. Då kan jag inhämta kunskap om levnadsvanor och kultur. Upplevelser jag fått på resor till Nya Zeeland 2005 och till Sydafrika 2011. Resor arrangerade av Freddy Duwe och Vetlanda Resebyrå.
Text och foto Johann Lang
En bonus är också att under själva resan med kollegor få diskutera besöken men också utbyta kunskap om vår egen bioling i Sverige. Så också på resan till Polen i april 2015. Här ingick en utmärkt tolk/guide Elizbieta Zarzycka. Från sitt tidigare arbete på den Svenska Legationen i Polen, nedlagd av den förra svenska regeringen, besatt hon stor erfarenhet för att förmedla kunskap om Polen.
På ämnet biodling var dock hennes kunskaper skrala. I ett sällskap biodlare finns alltid vetgiriga, frågvisa deltagare. Dessa gavs rikliga möjligheter att ställa ingående frågor som hon framförde till våra värdar och av henne vi fick svaren översatta.
Centrum Pszczelarskie Wilde
Under första dagen hann vi med tre studiebesök, först hos en stor drottningodlare av karnika som producerar ca 25.000 drottningar om året. Utbudet är oparade, inseminerade, friparade i olika stadier och försäljningen sker via deras hemsida. Serier om 500 larver för odling tillsätts per omgång vilket visar på stor kapacitet.
Maszurskie Miody Piasecki
Ett företag som handlar med sorthonung och producerar honungsvin och destillerade produkter med honung.
Skulpturen av björnen som var firmans symbol utanför huvudbyggnaden ser ut att ha smakat företagets flytande varor och visst verkar han lite påverkad? Den religiösa potentaten ovanför företagets prestigemärken har dock en bekymrad min. Själv blir jag glad när man ohejdat blandar vin, sprit, djur och religion på det här sättet.
Pasieka Tkaczuk
Bröderna Tkaczuk driver Polens största biodlingsföretag och för en hundraårig biodlartradion vidare i familjen där mamman fortfarande verksam i företaget. Beläget i natursköna Mazurien i nordöstra Polen.
Med sammanlagt 3.000 samhällen i ett sextiotal bigårdar planerar man för att bli störst i Europa. För att nå dit måste vi upp i 5.000 samhällen. Därför har vi fortfarande en hel del arbete kvar, berättar den yngsta av bröderna. När vi anlände hade de inlett vandring med bisamhällen mot söder och bergen i västra Polen. En sträcka på ca 500 km.
Företaget är Europas största producent av bovete- och rapshonung.
– Tyvärr är bidragen för att odla bovete mycket låga för närvarande vilket bekymrar oss då det är stor efterfrågan på bovetehonung. Honungen på fat betalas med 12 zloty/kg, Multiflora 14 zloty och mörk honung 18-20 zloty. 1 zloty = 2,21 kronor.
Ljung finns ingen här i trakten, då får man bege sig söder om Gdansk och i terrängen kring militära flygfält, säger Tkaczuk. Han är utbildad byggnadsingenjör och visade de relativt nybyggda lokalerna där han säkert omsatt sina kunskaper från byggnadsvärlden.
– Nu har vi dessutom byggt ett eget snickeri och nästa år tillverkar vi ramar och kupor själva. Lägg märke till att vi bränner in samma nr på kupor och ramar vilket underlättar spårbarheten om något blir stulet. Dessutom är vi måna om att våra anställda ska ha arbete året runt.
Alla lyft vid transporterna utförs med handkraft. Vi erbjöd de anställda kuplift men de avböjde, berättar han småleende.
– Vaxkakor med pollen som vi sorterar ur produktionen klipper vi sönder till granulat i maskin och säljer för 10 euro/kg vilket ger oss extra inkomster. Det görs under kyla -10°C. Vi ger det som foder till bisamhällen.
Parafarmakologi är ett fint ord för det och det är mycket populärt i Polen. Vi använder mycket ”para” i landet. Det konsumeras också av människor och det finns ett stort intresse för produkten från konsumenter i de baltiska länderna. Det blandas med honung och säljs som bibröd. Det ger oss inkomster som annars spolas ut vid ramtvätten.
Det utbröt en livlig diskussion om vart vaxet tar vägen i processen. Hur får man bort det frågade någon? Att, som man sa, en fläkt i maskinen som skulle blåsa bort vaxet verkade inte troligt för besökarna. Tkaczuk säger, – Från 1.000 samhällen kan vi utvinna 1,5 ton av produkten. Valet står mellan att på det här sättet göra bibröd eller samla pollen. Det skulle vara ett stort tekniskt problem att samla pollen med pollenfällor i alla våra bigårdar. Då är detta med bibröd en enklare metod som vi utför efter säsongen.
Zaklad Hodowli Pszczol – Forskningsinstitut, forskning inom biodling, honungsprodukter, pollinering mm.
Dr Ewa Waś som arbetat nio år på forskningsinstitutet med att analysera produkter från bisamhället berättade för oss om verksamheten. I hennes team ingår 6 kvinnor och en man, han analyserar pollen. Kvinnorna ägnar sig åt analyser av honung. De är uppdelade i två grupper, en som analyserar honung på uppdrag direkt från biodlare och den andra gruppen analyserar honung från honungsföretag.
Ytterligare en gren i företagets verksamhet är forskning som egentligen skulle bli stommen i verksamheten. Men finansiella orsaker tvingade oss att också tjäna pengar på vår verksamhet, säger Ewa.
All verksamhet sker enligt lagar från Jordbruksverket och EU-direktivet där vi är aktiva medlemmar. Sedan 2006 har vi licenser på våra metoder för att bedöma honung. Det gäller HMF-halten, förhållandet mellan olika sockerarter och vattenhalt i honung.
Förhållandet mellan sockerarter avspeglar sig tydligt mellan raps som kristalliserar snabbt och den hos oss populära akaciahonungen som kristalliserar mycket långsamt.
Även honungsdagg med hög halt av mellicitos identifieras med sin höga ledningsförmåga. För s.k. nektariehonung använder vi pollenanalyser, berättar Ewa vidare.
Vi kontrollerar ezymvärde. – Så har t.ex. raps- och akaciahonung låga värden. Mörka honungar och bovetehonung, som är typisk för Polen, har högre enzymhalt, är mera antibakteriella och anses därför hälsosammare. Rätt lagringstemperatur på honung bevarar enzymvärden minst 3 år. Förvaring av honung vid + 40° ger den bestående skador.
I undersökningarna har också påvisats fusk med sirapsliknande inblandningar i honungen, en del med mycket konstiga ämnen. Metoderna kontrolleras genom utbyte mellan internationella labb. Detta utbyte kontrolleras av Frankrike. I undersökningarna deltar 40 europeiska länder. Allt för att försäkra oss om att vi har de bästa metoder med samma utgångspunkt för vårt arbete. Sådana gemensamma tester görs fem gånger om året.
Deltar Sverige och vårt Livsmedelsverk i detta utbyte?
Vi undersöker det som är hälsosamt i honungen. Det gäller fenoler med sin stora påverkan på människan. Dessa ingår i honungsbiprodukter och i själva honungen. Positivt med dessa är att de för oss kvinnor försenar åldrandet, kanske är de viktiga för män också tillägger Ewa och skrattar.
Andelen fenolen i honungen kan förekomma upp till tre procent. Det är vanligast i mörka sorter som kastanj och bovete. I ljusa sorter förekommer de mera sparsamt.
Forskningsinstitutet kontrollerar även förbjudna ämnen. Att påvisa Sulfonamider som är förbjudna ingår i vårt arbete och vi finner dem sporadiskt. De kommer från odlingar där polisulfani var en del i bekämpningsmedel som användes i odling då de var tillåtna. De är speciellt långlivade i honung. Det finns misstankar att de trots förbudet förekommer i andra medel.
Acaricider spårar vi också och de finns med i bekämpningsmedel mot varroa. De ackumuleras i fett och då undersöker vi främst vax där det finns risk att de därifrån går över till honungen.
Det fuskas också ibland med paraffin i vaxet. Sista problemet vi fått i Polen är s.k. asiatiskt vax, vax från apis cerana. Problemet ligger i själva definitionen, vi vill signalera våra kunder att det inte är europeiskt vax.
En kontroll av honung eller vax kostar 300 zloty (ca 660 SEK). Det finns inget krav på att biodlaren ska låta kontrollera honungen men vissa marknader kan kräva det. Texten på etiketten skall vara enligt Jordbruksverkets föreskrifter. På fråga om honungens pH-värde svarar Ewa att rapshonung har 3-4 pH medan bovete ligger lite högre. De flesta av våra kunder är biodlare sammanslutna i föreningar som för att finansiera testerna kan söka pengar till testerna.
Labbet utgör 1/4 av själva institutionen, två avdelningar sysslar enbart med biodling och en avdelning med pollinering. Medel till forskningen kan vi söka hos två statliga departement. Medlen vi får är otillräckliga och vi tvingas satsa mer på den kommersiella delen av verksamheten.
På frågan om inblandningen av extrakt från växter i honungen blev svaret att dessa betraktas som kosttillskott vars verkan inte är bevisad. Tron gör underverk kommenterade Ewa med ett skratt. Endast tre sådana preparat är registrerade i Polen.
Undersökningar om förekomst av neonikotinoider görs inte här. Ett annat institut som sysslar med djurhälsa utför dessa men institutets syn på pesticider illustreras tydligt av en affisch, se bild.
Avslutningsvis vill Ewa betona att den polska honungen håller en mycket hög kvalitet och att de endast i undantagsfall hittar prover med något för hög HMF-halt eller låga ezymvärden. Vi svarar för den polska honungen kvalitet, säger en stolt Ewa.
Läs mer på institutets hemsida. Provresultat presenteras även på engelska.
Technikum Pszczelarskie – Polens och Europas enda yrkesgymnasium för biodlare
Spodzielnia Pszczelarska Apis
Spodzielnia Pszczelarska Apis, Lublin, är Polens enda biodlarkooperativ och i den formen har verksamheten bedrivits sedan 1932. Man producerar och säljer honungsviner, bovete-, akacia-, lind-, ljung- och bladhonung. De påstås vara största producent av honungsvodka.
Några av deras produkter finns även i Systembolagets sortiment. Bilden är från deras vinkällare där det ryms en miljon liter mjöd. Här får dryckerna sin smak och karaktär. Fr. vänster i bild resans guide, representanten från Spodzielnia Pszczelarska Apis och Inger Kjerling från vår resegrupp.
– Tidigare använde vi konventionella trätunnor vid jäsningen men EU-regler tvingade oss att gå över till de metallfat vi idag använder. Kvaliteten på mjödet har inte förändrats men vi är idag hundra procent säkra på resultatet i en jäsning.
Alkoholstyrkan får man genom att blanda alkoholen med vatten i proportionen 2, 3 och 4. För proportionen 4 innebär det att den har tre delar vatten och en del alkohol. Den lagras sedan i ett år och alkoholhalten landar på ca 11 %.
Dessa mjöder innehåller multiflora- eller bovetehonung, berättar vår guide. Utöver mjöd producerar man honung och produkterna exporteras till länder i olika världsdelar.
–Vårt affärsmål är hög kvalitet på produkter och kundservice men också efter vår tradition med mer flerhundraåriga recept. Polen, ett land som vår furste på elvahundra-talet beskrev som rikt på skogar, mjölk och honung och av honungen använder vi över 1.000 ton honung i vår verksamhet.
Vodka görs med vatten från egen brunn som vi blandar med honung. Därefter tillsätts jäst och en ”stormjäsning” inträder. Sedan lagras mjödet i jäskar och slutligen tillsätts olika smaktillsatser. Vi får då mjöder på max 16 procent alkoholhalt beroende på vattenmängd och tillsatser.
Förutom som dryck används mjöd i matlagning, i marinader, i drinkar. 400 g för 4, 600 g för 3 ger söt mjöd som dricks till kakor och andra sötsaker men även kockar har börjat rekommendera den till kött. Till nr 2 använder vi 700 g honung i specialprodukten döpt efter vår drottning Jadviga.
Guiden var noga med att framhålla glukos och fruktos goda inverkan på matsmältningen som väsentligt mildrar ”dagen efter” syndromet.
På vår prestigeprodukt fyller vi i flaskor av specialkeramik med en etikett av vår stad Lublin som den såg ut innan svenskarna brände ner den.
Gospodarstwo Pasieczne Sadecki Bartnik
Biodlingsföretag med över 1.500 samhällen. Produkterna är allt från bidrottningar, honung till kosmetika, läkemedel och godis. De har även ett stort utbud av biodlingsutrustning.
Ett paradis för biodlarturisten. Den största samling av gamla skulpterade bi-bostäder vi såg på vår resa. 7-8 meter höga trädstammar, skulpterade änglar och djävlar, bikupor av flerhundraåriga husmodeller, djur från fabler, paviljonger vad som helst, inget fattades. Precis som på alla våra besöksmål i Polen fanns här en kunnig guide som visade och berättade för oss besökare.
En proppfull butik med honungens läckerheter, en välsorterad butik med biodlarutrustning. Dessutom en anständig resturang där resenären kunde hämta krafter.
Przedsiebiorstwo Pszczelarskie Tomasz Lyson
Presenterade nybyggnationen för för produktion av kupor. Den skall flyttas från den gamla byggnaden och vara i full gång till oktober då man planerar att ha öppna dagar.
Lyson tillverkar drygt 8.000 slungor/år och utrustning till biodlare Det mesta som ingår i deras produkter tillverkas inom företaget. Dessutom bygger man ett tryckeri för att producera en egen tidning om biodling.
Reflektioner och tankar efter resan. Den storskaliga drottningodlingen vi såg borde begränsa och utarma den mångfald av egenskaper som finns hos bin. Låga medelskördar som nämndes hos våra besöksvärdar, 15-20 kg hos hobbybiodlare, 30-40 kg hos yrkesbiodlare kan vara kvitto på en snäv avel. Det var intressant att se det skiftande landskapet från norr till söder i Polen. Biodlingsbranschen i Polen är förvånansvärt välutvecklad, även om mycket arbete utförs utan maskiner. Kontrollen av honung överträffar den svenska och borde inspirera våra egna myndigheter.
