Bihälsa är ett begrepp för hälsa hos honungsbin som används inom biodling. ”Tama” bisamhällen är beroende av biodlarens skötsel. Biodlare ska se till att bisamhällen har uppställningsplatser med tillgång till vatten och en varierad näring i form av olika växter; blommor, träd och buskar som ger både nektar och pollen. et ger livskraftiga bin. Biodlare ska även se till att bisamhällen inte drabbas av svält under vintern.
Våra husdjur stänger vi in i stallar, matar dem och ser till deras hälsa för att de ska producera mat till oss. Bin räknas också till husdjur men kan inte behandlas på samma sätt. De behöver sin frihet, sitt fria val i födosök. Biodlingen ska anpassas till naturliga förutsättningar som klimat, terräng, funktionella kupkonstruktioner och stödjas av biodlarens strävan för en levande miljö.
Det finns tyvärr en hel del sjukdomar och skadegörare som kan drabba bisamhället. Bisamhället kan också ta skada av förgiftningar förorsakade av bekämpningsmedel i trädgårdar, jord- och skogsbruk eller överdosering vid t.ex. varroabekämpning. Bisjukdomslagen innehåller föreskrifter som säger att biodlaren är skyldig att anmäla misstanke om bisjukdom som omfattas av lagen. För närvarande gäller lagen för yngelröta, varroakvalster, trakékvalster, tropilaelapskvalster samt lilla kupskalbaggen.
Sjukdomar och parasiter med följdsjukdomar som kan drabba bisamhället
- Yngelröta
- Säckyngel
- Kalkyngel
- Nosema
- Varroakvalster
- Trakékvalster
- Tropilaelapskvalster
- Lilla kupskalbaggen
Utöver sjukdomar och parasiter kan bina drabbas av skadegörare som t.ex.
Läs mer om bihälsa
- Läs boken Bin till nytta och nöje.
- Läs boken Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället.
- Jordbruksverket – Ditt ansvar som biodlare.
- Ringsjöortens Biodlareförenings webbplats.
Lasse Hellander berättar med ett hollistiskt perspektiv om situationen i världen, om biodlingen och de hot och möjligheter som vi står inför.