Hur får man sorthonung? Inget kan vara enklare bara blommorna finns, vädret är gynnsamt, bina samlar bra och biodlaren är noggrann, skattar honungen vid rätt tillfälle och lär känna smakerna. Det är inte varje år som allt slår in men nog går det att få någon eller några sorthonungar varje år.
Text och foto Johann Lang
Blommorna
Det ska finnas mycket av blomsorten du vill ha honung av. Det räcker inte med en liten gräsmatta med vitklöver eller ett hallonland på villatomten. Det ska finnas en stor äng med klöver och gärna ett hygge som invaderats av hallon eller rallarros. Du ska också vara medveten om att det kan finnas andra dragväxter som är attraktivare i bigårdens närhet. Då flyger ju dina bin dit. Men har du blommorna finns grunden till sorten. Vädret kan spela dig ett spratt men det gäller för alla biodlare.
Skattningen
Viktigt är att du skattar av honungen så snart den är mogen och innan nästa blomning tar vid. Det är nog det svåraste i arbetet med sorthonung. Du ska ju inte beröva bisamhällena allt så att de riskerar svälta om det kommer en period med dåligt väder.
Doft, smak och färg
Viktigt är också att du lär dig känna igen smak och lukt. Där kan du få kunskap och erfarenhet genom att smaka pollenanalyserad honung. Färgen ger också stöd i bedömningen. Särskilt på ljunghonung, maskroshonung och lindhonung.
Pollenanalys
Vill göra en pollenanalys av din honung kan du kontakta Honungsringen.
Resultat av projektet Sorthonung år 2006
Tio deltagare ämnade försöka skörda sju olika sorthonungar. Pollenanalyser som används i andra europeiska länder som Tyskland och England gjordes av Alf Andersson på 27 inlämnade prov. Av dessa klassades 9 prov som sorthonung. Sammanlagt i projektet skördades 8.600 kg honung.
Ren sorthonung med mer än 50% av blomsorten
1 prov rapshonung
4 prov klöverhonung
3 prov hallonhonung
1 prov maskroshonung
1 prov rallarroshonung
Flera prov kvalificerade sig för en allmän beteckning
T ex Hösthonung med ljung, Sommarhonung med hallon och klöver osv. Dessa prov innehåller mer än 30% av blomsorten. I de flesta fall ger även de en tydlig smak för blomsorten. Det gäller framför allt ljung, maskros och lind.
7 prov Sommarhonung med hallon och klöver
3 prov Försommarhonung med kärnfrukt och maskros
2 prov Hösthonung med ljung
2 prov Sensommarhonung med lind
Tre av deltagarna skördade dessutom 42 kg pollen.
Viktoria Bassani genomförde med 8 av proverna tester på konsumenter och gastronomigrupper d.v.s. yrkesfolk inom matlagning.
Den svenska naturen
Vi biodlare kallar oss gärna naturvänner och har kanske lättare att vara det än andra. I vårt arbete umgås vi dagligen med naturen, med växter och djur. Harry Martinsson har skrivit i en novell:
En naturvän påtar inte i naturen, han går hem med två tomma händer och upplevelsen inom sig.
Nog gäller den beskrivningen i stort för oss biodlare trots att vi ibland går hem med fulla skattlådor. Inte går vi emot Martinssons fina ord. Vi och våra bin hjälper naturen och ger liv åt växter och djur genom pollinationen. Upplevelsen av vackra platser och av naturen där vi har våra bin den kan vi finna vid varje besök i bigården, om vi ger oss tid att se och höra.
Den svenska naturen är också källan till vår honung. Här finns blommorna, dofterna. Här finns honungssorterna. Vår uppgift är att ta vara på dem. Här behövs inga tillsatser. Vår honung är smaksatt av naturen.
Se även filmen Skörda sorthonung.
Läs mer om sorthonung Beställ locketiketter för sorthonung
