Bisamhälle kallas en grupp bin som lever tillsammans. Inom biodling är det arten honungsbin/tambin som utgör biodlarens bisamhällen. I bisamhällen med honungsbin finns en bidrottning som lägger ägg och några tusen drönare vars uppgift är att para sig med drottningen. Arbetsbin kan det finnas 20-70.000 av i bisamhället beroende på säsong. De städar, matar yngel, bygger vaxkakor, vaktar bikupan och den sista tiden av sitt liv samlar de nektar som blir honung, pollen och vatten.
Honungsbiets utveckling från ägg till färdigt bi
Det tar 21 dygn för ett ägg att utvecklas genom larvstadie och förpuppa till färdigt honungsbi.
Utvecklingen hos det vuxna honungsbiet
Ett honungsbi som föds under sommaren lever ca 5-7 veckor. Under dessa har biet olika uppgifter; putsbi, ambi, husbi, byggbi, vaktbi och dragbi enligt schemat nedan. Även uppgifter som städning och fläktning kan ingå i honungsbiets liv.
Vad honungsbin samlar
Honungsbin samlar nektar och andra söta safter hos växter för sitt energibehov. Nektar omvandlar bina till det vi kallar honung. Honungsbin samlar pollen för sitt proteinbehov. Pollen lagrar bina i celler och då kallas det bibröd. Honungsbin samlar också propolis, från kåda eller hartsöverdrag hos växter. Propolis använder bina till att täta sin bostad och det ger även skydd mot bakterier och svamp. Dessutom samlar honungsbin vatten.
Vaxkakor i bikupan
Bin bygger vaxkakor av bivax som byggbina svettas ut i sina vaxkörtlar. I de sexkantiga cellerna på vaxkakorna lagrar bina honung (de mörka cellerna på bilden och de med ljusa vaxlock uppe till höger) och pollen (de orangea, gula och beigefärgade cellerna i bilden). De fungerar även som barnkammare (nere till vänster i bilden, täckta yngelceller) och i de öppna cellerna kan du se bilarver som är vita. Biodlare skördar överskott av bivax och använder det till återbruk i biodlingen, såväl som bivaxsalva, cerat, bivaxljus, ytbehandling av trä och mycket mer.
Det kan bara finnas en birottning i bisamhället. Finns det två så slåss bidrottningarna tills en av dom dör. Men ibland kan det faktist finnas två drottningar i samma bisamhälle, se filmen här.
Drönarslakten. Inför vintern kastar honorna ut hanarna. Trots större kroppsbyggnad har drönaren (hanen) ingen chans mot sina systrar. De besitter den giftiga gadden som han saknar. Se filmen här.
Svärmning för förökning
Svärmning är bisamhällets sätt att föröka sig eller flytta på grund av t.ex. foderbrist och skogsbrand. Att bisvärmar flyger till skogs och fryser ihjäl motverkas genom att biodlare gör avläggare och konstsvärmar bisamhällen. Svärmning sker likväl och då försöker biodlare fånga svärmen och flytta den till en ny bikupa.
Biodlare ger bostäder och skydd
På grund människans utbredning och påverkan av landskapet är gamla ihåliga träd så fragmenterat förekommande att biodlingen har blivit avgörande för honungsbinas överlevnad. Biodlare ger husrum i form av bikupor och skyddar mot skadegörare och sjukdomar.
Insekter som kan förväxlas med honungsbin
Honungsbiet förväxlas ofta med andra bin och insekter. Se jämförelsen nedan.
- Geting. Till storleken lik honungsbiet men har klarare gula och svarta färger. Älskar sötsaker och surrar ofta kring kaffebordet när man äter utomhus.
- Humla. Varierar i storlek men är lätt att skilja från honungsbiet på den knubbiga kroppen.
- Solitärbi. Stora solitärbin liknar ofta honungsbiet.
- Blomfluga. Blomflugor är mycket vanliga och förväxlas lätt med honungsbiet.
Bisamhällen för pollinering
Bisamhällen gör såväl som andra pollinatörer ett viktigt arbete i form av pollinering olika växter. I Sverige gynnas frukt- och bärskörd samt frö- och oljeväxter. Bisamhällens stora bistyrka ger effektiv pollinering och skördeökning när väderleken tillåter.
Läs om binas pollineringsarbete
