Cellstorlek betyder storleken på celler i vaxkakor av bivax, som honungsbin bygger, samt celler i vaxmellanväggar som biodlare gjuter eller valsar. Under 1900-talet präglades mellanväggar mest med cellstorlek 5,3-5,4 mm. Idag är det vanligaste måttet hos MS Biredskapsfabriken (som erbjuder olika cellstorlekar) 5,1 mm men det finns även 4,9 och 5,3 mm samt s.k. drönarvax med ännu större celler.
Lättast kontrolleras cellstoleken genom att lägga en linjal och mäta 10 celler. Honungsbin bygger också olika stora celler i yngelrum och honungsförråd (skattlåda) om de får välja ”fritt”.
När cellerna i yngelrum blir gamla och mörka av hudömsningar/kokonger från larver som blir kvar i cellerna, så blir cellerna mindre. En fördel är att värmeisoleringen blir bättre i dessa yngelkakor. Nackdelen är att i gammalt vax finns risk för sjukdomar.
Bistammar i Afrika som har mindre kroppsstorlek och bygger mindre celler. Hos dem kan ynglet kläckas 1-2 dagar snabbare och varroa inte får den tid den behöver för effektiv fortplantning. De bina klarar av varroa bättre.
Biodlare argumenterar ibland om vilken cellstorlek som är bäst. Förr trodde man att större cellstorlek gav större bin och därmed större skörd av honung. Vi kan dock inte avgöra vem som har rätt, bina bestämmer troligtvis bäst själva. Möjligtvis kan man välja större storlekar. Är bina inte nöjda så bygger dom om cellstorlekarna som dom vill i alla fall.
