Läsvärd artikel från en tysk biodlingstidning som är lika aktuell idag. Källa: 04 2016 ADIZ. die biene. Imkerfreund, Sylla de Saint Pierre, Éric Tourneret.
För att förstå den märkliga historien där människor klättrar runt i fruktträden och utför det arbete som i normala fall utförs av bin och insekter måste vi gå tillbaka till 1980-talet. Under lantbruksreformen på 1980-talet i Kina då befolkningens matbehov ansågs som uppfyllt blev det möjligt för lantbrukaren att själv välja det han ville odla. I Sichuan föll valet på päron som inbringade ett fem gånger högre pris än ris som man odlat tidigare. Sichuan, en region med ca 2.400 km2 blev ett centrum för päronodling.
En så hög koncentration av en odlad sort medför automatiskt en enorm utbredning av parasiter och skadedjur. Liksom på andra delar på vår jord tog odlarna till kemin för att skydda skördarna. Den högre ersättningen för päron kunde användas till köp av konstgödsel, insekticider och mögelgifter. Det är inte ovanligt att man sprutar mer än tio gånger per skörd med ett flertal olika gifter och som vid all bekämpning av ohyra sprutar man hellre för mycket gift än för lite. Det beteendet känner vi från storskaliga frukt-, frö- och mandelodlingar världen över.
Biodlarna flydde regionen. För att undgå att bina drabbas av insekticider och inte få pesticider i honungen flyttade biodlarna sina samhällen därifrån inför blomningen av päronträden. Därför tvingas nu människor göra pollineringsinsatsen för att få en riklig päronskörd. Men inte nog med det så har under senare år priset på päron fallit medan kostnaderna för människors pollineringsinsatser stigit. Dessutom har konsumenterna i Kina börjat efterfråga hälsosamma produkter som de är beredda att betala mer för. Insekticider och pesticider har hamnat i honungen. Flickan som utför pollineringen på bilden arbetar också i miljön som besprutas med dessa gifter.
Fördelar
- Färre träd som pollenlämnare ökar utrymme för träd som ger frukt
- Säker fruktsättning
- Större och välformade frukter
Nackdelar
- Arbetsintensivt och dyrare
- Större fruktsättning där över hälften av frukten måste gallras bort
- Få sorter vilket begränsar biodiversiteten
Den kinesiska honungen har under 2000-talet fått en stämpel som fuskhonung. Det har tvingat den till ”honungstvätt”, ändra ursprungsbeteckning och fått den att flyta runt till till olika världsdelar. Där har man tillsatt lite landstypiska smaker lämpliga för det land ”honungen” skall till och försett sändelsen med lämpliga intyg. Hos Alibaba.com säljs kemikalier för att ”tvätta” honung. Absorbenter används för att ta bort rester av kloramfenikol, bekämpningsmedel, hydroximetylfurfural, karbendazim och sulfonamider i honung.
Men inte nog med det…våra livsmedelskedjors honungshyllor är fulla av flytande honung med ursprungsbeteckningen: ”Honung från länder inom EU och andra länder”. En ursprungsbeteckning otänkbar för andra livsmedel. Kemikalieanvändningen i våra fruktodlingar är också en realitet om än inte lika massiv som i Kina.
