Oxalsyraförångning i fältförsök

Varrox oxalsyreförångare
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone

Oxalsyraförångning i vetenskapligt fältförsök med 1.509 samhällen.

Text: Thomas Radetzki och Markus Bärmann, Mellifera e.V., Vereinigung für wesensgemässe Bienenhaltung, Fischermühle, D-72348 Rosenfeld.
Översättning: Freddy Duwe

Utbildnings- och försöksbiodlingsföretaget Fischermühle, som drivs av Verein Mellifera e.V. har utvecklat den nya behandlingsmetoden med oxalsyraförångning, som det har skrivits om i några nummer av Schweizerische Bienenzeitung. Under förra vintern genomfördes ett antal forskningsprojekt för att testa effekten på varroakvalster, toleransen hos bina och användarsäkerheten. Speciellt ett av fältförsöken är av stort värde. I detta försök har 95 biodlare från sju europeiska länder testat VARROX-förångaren från firma Andermatt BIOCONTROL AG. Data från sammanlagt 1.509 behandlade bisamhällen har registrerats och utvärderats. Tack vare alla helhjärtat engagerade deltagare i fältförsöket, har det varit möjligt att sammanställa pålitliga data i rapporten över oxalsyraförångning för behandling mot varroakvalster.

Det nya förfarandet
Under de senaste åren har en ny behandlingsmetod mot varroa utvecklats och patentskyddats av föreningen för artanpassad biskötsel Melliffera e.V. Därvid används kristalliserad oxalsyra (oxalsyradihydrat) som förångas inne i bisamhället. En liten apparat, som drivs med ett 12-volts bilbatteri, förs in genom flusteröppningen. Oxalsyran förångar på mindre än tre minuter. Flusteröppningen tätas med skumplast som ska sitta kvar under behandlingen och anslutande 15 minuter. Den s.k.VARROX-förångaren lämpar sig framför allt för en efterbehandling i yngelfria samhällen på vintern. Den kan också användas för avläggare som inte har täckt yngel. Hur effektivt som förångningen verkar på sensommaren i samhällen med yngel undersöks fortfarande.

Ren oxalsyra är en hälsofarlig, giftig och frätande substans. Skyddsglasögon, en speciell skyddsmask, syrafasta handskar och långärmad klädsel måste bäras under behandlingen. Samhällen i bipaviljong ska behandlas utifrån och inne i paviljongen ska det vara sörjt för god genomventilation under och efter behandlingen.

Fältförsökets uppbyggnad

De flesta biodlare som deltog i fältförsöket gjorde den första behandlingen runt 25 november 2000. För jämförelse förångades olika mängder oxalsyra och det behandlades också med Perizin. För kontroll förblev tills vidare 153 samhällen obehandlade. I syfte att få korrekt jämförbara resultat erhöll alla biodlare oxalsyra i kapslar om 1,4 gram.

Efterbehandlingen visade, hur många kvalster som inte påverkades av den första behandlingen och tjänade till att fastställa den första behandlingens effektivitet. Verkningsgraden framgår av tabellen nedan. Vid engångsbehandling med oxalsyraånga dödades 95% av kvalstren. Procentangivelserna är medelvärden där hänsyn måste tas till att en del samhällen hade täckt yngel.

Behandlingsresultat utan häsyn till yngelstatus
Tabell 1

Behandling Antal samhällen Verkningsgrad (%)
Oxalsyra 2,8g 723 94,8
Oxalsyra 1,4g 474 94,9
Amitraz 10 89,4
Perizin 6 82,2
Utan behandling 153 17,4

Den förångade oxalsyrans verkan har ett karakteristiskt förlopp, som tydligt avviker från Perizin och Amitraz. Vid förångning faller kvalstren inte omedelbart efter behandlingen, men verkan av behandlingen dröjer kvar längre än efter Perizin. Resultatet av Amitraz och Perizin fästes ingen betydelse, eftersom det här handlar om bara 16 samhällen. Eftersom några biodlare behandlade på annat sätt än vad som var planerat, blev en del grupper tyvärr ganska små.

Tabell 2

 Behandling Efterbehandling      
Perizin Amitraz Os-dropp Os-spray 3 g Os-ånga
Förångning 1,4 g os
Antal samhällen 129 0 13 94 233
Verkningsgrad 93,8 93,7 95,6 95,2
Förångning 2,8 g os
Antal samhällen 204 204 27 168 225
Verkningsgrad i % 95,2 91,2 92,7 95,5 94,9
Alla os-förångningar
Verkingsgrad i % 94,7 91,2 93,1 95,6 95,1

Oxalsyraförångningens effektivitet i samhällen med vinteryngel
Om man jämför med utgångspunkt av yngelmängden hos de behandlade samhällena, uppnås 95,9% verkningsgrad vid oxalsyraförångning i yngelfria samhällen. I samhällen med yngel ligger verkningsgraden på 92,0%. Många
samhällen har yngel på flera ramar; det exakta yngelomfånget blev dock inte dokumenterat. Temperaturen under november och december var ovanligt hög och samhällena i en del bigårdar drog till och med in pollen.
För oxalsyrabehandlingens genomförande betyder detta: Om oklarhet råder, huruvida samhällena har yngel, eller vid en mycket hög varroapopulation, bör en andra behandling genomföras cirka två veckor efter den första, för att en säker slutsanering ska kunna uppnås. Toleransen hos bina är så bra, att en upprepad behandling inte ställer till några problem.

Tabell 3

Behandling Verkningsgrad
Yngelfritt Yngeststus okänd Yngel finns
Förångning 1,4 g os
Antal samhällen 208 198 63
Verkningsgrad i % 95,7 94,8 92,9
Förångning 2,8 g os
Antal samhällen 327 279 88
Verkningsgrad i % 96,0 94,2 91,4
Alla os-förångningar
Verkningsgrad i % 95,9 94,4 92,0

Effekten av oxalsyraförångning i olika kupsystem
Med den stora mängden av föreliggande data gick det att undersöka i vilken omfattning som verkan av oxalsyraförångning är avhängig av olika kupsystem. Data från respektive samhällen grupperades. Det förelåg bara obetydliga skillnader mellan samhällena. För varje kupkonstruktion jämfördes verkningasgraden av förångningen mellan 1,4 och 2,8 gram oxalsyra. Överraskningsvis var verkan inte heller avhängig av den använda mängden oxalsyra, 1,4 eller 2,8 gram.

Inom gruppen ”andra kupor” var verkan något lägre. Eftersom det inom denna grupp har sammanställts data från 37 samhällen i olika, ovanliga kupsystem, har resultatet inte fästs någon betydelse.

Uppseendeväckande är den låga verkningsgraden i Dadantkupor (165 samhällen). Denna kupas stora volym utesluts som orsak till den låga verkningsgraden. Kupor med 2 lådor, som har en ännu större volym än Dadant, visar en bättre verkningsgrad (531 samhällen). Man undersökte, ifall det i Dadantkuporna fanns speciellt många samhällen som hade yngel under behandlingen. Det var inte fallet. Man kunde inte finna några orsaker till den något lägre verkningsgraden.

Oxalsyraförångning även vid låg temperatur
Biodlarna registrerade temperaturen när behandlingen genomfördes. Det visade sig att oxalsyraförångningens effektivitet var nästan konstant vid temperaturer mellan 2 oC och 16 oC. Detta innebär en stor fördel gentemot spray- och droppmetoden för oxalsyra. Vid förångning är biodlaren nästintill oberoende av vädret. Även under de kalla månaderna är det möjligt att börja tidigt på morgonen med behandlingarna. Under en dag kan en biodlare utan vidare hinna behandla 70 till 100 samhällen med ett förångningsaggregat. I stora bigårdar kan en person använda 3 förångningsaggregat samtidigt och därigenom hinna med att göra ännu flera behandlingar. Samhällena behöver inte öppnas och taken behöver inte lyftas av.

Tabell 4

Temperatur ´-2-0 ´0-2 ´2-4 ´4-6 ´6-8 ´8-10 ´10-12 ´12-14 ´14-16
1,4 g os
Antal samhällen 5 0 21 131 140 75 62 5 16
Verkan i % 72,8 95,8 95,9 96 94,5 92,3 97,7 91,5
2,8 g os
Antal samhällen 13 23 102 262 151 99 43 25
Verkan i % 0 99,4 98,4 96,3 94,3 94,8 92,7 96,7 96,4
Genomsnitt %
1,4 o. 2,8 g dos 72,8 99,4 97,2 96,1 94,9 94,7 92,5 96,8 94,5

Binas toleransförmåga under fältförsöket
Många biodlare räknade regelbundet de döda bina i bottennedfallet. Efter behandlingen registrerades antalet döda bin under 5 veckors tid. Efter oxalsyraförångningarna registrerades det något färre döda bin än i de obehandlade samhällena. Vinterdödligheten ökade inte p.g.a. oxalsyraförångningen. Det handlar här om genomsnittsvärden från 875 samhällen som blev behandlade med oxalsyraförångning. De obehandlade samhällenas antal uppgick till 97. Mellan förångningen av 1,4 och 2,8 gram oxalsyra kunde nästan ingen skillnad i bidödlighet konstateras. Den dubbla mängden oxalsyra leder alltså inte till högre bidödlighet. Trots oxalsyraförångningen låg det totala vinterdödstalet under 5 veckor på mindre än 100 bin.

Även om de under vintern utflygande och inte återvändande bina inte kunde registreras, pekar resultatet på en god toleransförmåga hos bina.

Tabell 5

Antal samhällen Döda bin Standardavvikelse 
Obehandlande kontrollsamhällen  97  107  129,1
os-förångning 1,4 g  361  86  106,1
os-förångning 2,8 g 514 87 94,9

Utvintringsstyrka efter Oxalsyraförångning
I ett senare forskningsprojekt jämfördes övervintringen efter olika oxalsyrabehandlingar i fyra biodlingsföretag. Antalet bin från 7 bigårdar beträffande in- och utvintring föreligger för sammanlagt 104 samhällen. Antalet bin uppskattades enligt Liebefeldermetoden. Medverkande biodlingsföretag var: Ott (Tübingen), Dettli (CH Dornach), Fischermühle (Rosenfeld) och Institut für Bienenkunde an der Universität Stuttgart Hohenheim.

Den genomsnittliga bistyrkan på de 7 bigårdarna uppskattades i november 2000 och mars 2001. Alla samhällen på en bigård uppskattades alltid under samma dag och i alla, utom i en av bigårdarna, där ingen skillnad i bistyrka kunde
observeras, visade att de samhällen som behandlats med 3 g förångad oxalsyra uppvisade en bättre utvintring än de som sprayats med 3% oxalsyra.

De av varandra oavhängiga, uppskattade värdena från 4 biodlingsföretag och 6 resp. 7 bigårdar ger fakta om bistyrkan i 44 sprayade och 52 förångade samhällen. De sprayade samhällena hade i mars 2001 i genomsnitt ca 1.200 bin (17,5 %) mindre än i november 2000. I jämförelse med dessa samhällen visade sig oxalsyreförångningsmetoden vara till fördel. I de samhällen som behandlats med Varrox® förångningsaggregatet från firman Andermatt BIOCONTRL AG hade bistyrkan inte minskat. Trots oxalsyraförångningen var samhällena lika starka i mars, som året före i november.

I Nürtinen droppbehandlades 8 samhällen med oxalsyra och blev jämförda med 6 på samma plats förångade samhällen. De ångbehandlade samhällena uppvisade en något större nedgång i bistyrka än de droppbehandlade. Eftersom det här handlar om ett litet antal samhällen på bara en plats, tillmäts resultatet inte så stor betydelse. Samma sak gäller också för den i tabell 6 redogjorda yngelsättningen. I Ruit och Nürtingen uppskattades antalet yngelceller i mars. I samtliga fall var yngelsättningen mer än dubbelt så stor efter oxalsyraförångningen.

Tabell 6

Antal samhällen Nov 2000 Uppskattade värden i mars 2001
Bin Bin Öppet yngel Täckt yngel Yngel totalt
Ruit os-förångning 7 7313 6866 457 389 846
os-spray 6 8740 7125 273 107 380
Nürtingen os-förångning 6 11198 8813 1433 1367 2800
os-spray 5 9094 7625 750 450 1200

Vårutvecklingen efter Oxalsyraförångning
Vid biodlingsföretaget Fischermühle dokumenterades vårutvecklingen från mars till slutet av april för sammanlagt 38 samhällen fördelade på 2 bigårdar. I båda bigårdarna övervintrade de med oxalsyraförångning behandlade samhällena betydligt bättre än de sprayade samhällena.

Sammanfattningsvis kan fastställas, att de samhällen där slutsanering har genomförts med oxalsyraförångning under vintern hade en betydligt större bistyrka till sitt förfogande vid vårdraget. Försöket har ett särskilt stort värde, därför att samhällena var jämförbara beträffande bistyrka. Efter uppskattningen av bistyrkan i november blev samhällena i båda behandlingsgrupperna uppställda, så att starka och svaga samhällen var någotsånär lika fördelade.

Resultatet prövades statistiskt (P-Werte, U-test). De samhällen som dog under försöksperioden (4 sprayade och 1 förångat samhälle) räknades inte med. I annat fall hade det goda resultatet av oxalsyraförångningen blivit ännu bättre.

Binas toleransförmåga
De samhällen, vars vårutveckling redovisats, har också följts upp beträffande bidödligheten. Under 5 veckor efter behandlingarna räknades de döda bina i bottennedfallet och i s.k. ”Gary-fällor”. Gary-fällor anbringas framför flustret. Det är speciella lådor med galler, som bina måste flyga igenom. Därvid måste likbärarbina som släpar ut döda kamrater släppa dessa. I tabellen nedan har de döda bina från bottennedfallet och från Gary-fällorna sammanfattats. Här syns en tydlig fördel för oxalsyraförångning. Dödlighetstalen är lägre vid förångning av oxalsyra än vid sprayning och uppvisar dessutom mycket små variationer (standardavvikelse). Även om de under vintern utflugna och inte hemvändande bina inte kunnat registreras, visar siffrorna på en god toleransförmåga hos bina.

Tabell 7

Antal samhällen Döda bin snittvärde Standardavvikelse 
os-förångning 3 g os  18 138 31,3
Sprayning 3% os 15 236 102,2

Sammanfattning
Spray-metoden är internationellt känd för god toleransförmåga hos bina. Därför är det överraskande, att toleransförmågan vid oxalsyraförångning verkar vara ännu bättre. Efter de nya undersökningarna framkommer följande resultat i jämförelse mellan de olika metoderna för användning av oxalsyra för varroabekämpning på vintern:

Tabell 8

Vinterbehandling med oxalsyra i jämförelse
Behandlingsmetod Skonsamhet mot bin
Förångning Mycket skonsamt
Sprayning Skonsamt
Droppning Dålig skonsamhet

Gällande den s.k. oxalsyra-droppmetoden är det allmänt känt, att den belastar binas hälsa. Den är visserligen enklare att genomföra för biodlaren, men bistyrkan påverkas negativt. detta har vetenskapligt dokumenterats av t.ex. Liebig, Büchler och Imdorf. På grund av den dåliga toleransförmågan hos bina varnas det allmänt för att göra mer än en droppbehandling under vintern. Vid två droppbehandlingar åsamkas bisamhällena massiva skador och de dukar till stor del under. Däremot förblir samhällena starka också efter upprepade förångningsbehandlingar med oxalsyra. Sammanfattningsvis kan man utgå ifrån, att förångning av oxalsyra med det av Fischermühle utvecklade Varrox®förångningsaggregatet uppvisar en optimal toleransnivå hos bina. Varning för piratkopior av förångaren. Utöver säkerhetsriskerna för biodlaren, är binas toleransförmåga och behandlingens verkan inte dokumenterat.

Patentskydd
För Varrox® förångningsaggregatet och även för själva förfaringssättet har ett världsomfattande patentskydd anmälts.
Firma Andermatt BIOCONTROLL AG innehar den exklusiva marknadsföringsrätten för Varrox® förångningsaggregatet.

Tekniska förutsättningar
Flusteröppningen måste vara minst 14 mm hög för att VARROX-förångare ska kunna skjutas in. VARROX- förångaren och den nödvändiga skyddsmasken kan köpas i en välsorterad biredskapsaffär eller direkt från firma Andermatt BIOCONTROL AG. Till förångaren hör en utförlig bruksanvisning, 3 m kabel med kabelskor för bilbatteri och en doseringssked. Oxalsyrakristaller kan inköpas i varje färg- eller kemikalieaffär.

Tack
Tack för genomförandet av fältförsöket till biodlarna, medarbetarna, som har samlat in ca 70.000 datauppgifter och bearbetat dessa, samt medlemmarna i Vereinigung für wesensgemässe Bienenhaltung, som hjälpt till med arbetet.

Vem hjälper till?
Vem vill hjälpa oss att finansiera föreningsarbetet i Mellifera e.V? Kostnaderna för sak- och medarbetarna för de här redogjorda forskningsprojekten går inte att finansiera från den löpande budgeten, eftersom Mellifera e.V. inte erhåller några offentliga medel. Sedan 15 år tillbaka arbetar föreningen med forskning för allmännyttiga och vetenskapliga syften utan att få del av offentliga tillskott.

Endast i undantagsfall ger oavhängiga stiftelser oss pengar för speciella forskningsprojekt. För sin finansiering är föreningen, vid sidan av honungsinkomster, framför allt beroende av medlemsbidrag och fadderåtaganden. Kostnadsfri information kan erhållas från den nedan angivna adressen.

Penninggåvor insättes på vårt konto 18710007 GLS Bank Stuttgart, BLZ 43060967.
Glöm ej att ange fullständiga avsändaruppgifter.

Adresser
Andermatt BIOCONTROL AG, Stahlermatten 6, CH-6146 Grossdietwiel, Tel 0041-62-9175000, fax 0041-62- 9175001, Email: sales@biocontrol.ch, www.biocontrol.ch. Information om redskap: www.varrox.com.

Mellifera e.V., Vereinigung für wesensgemässe Bienenhaltung, Fischermühle, DE-72348 Rosenfeld, tel 0049-7428- 935460, fax 0049-7428-935450, E-post: info@mellifera.de, www.mellifera.de.

Litteratur
1. Radetzki, T.: Varroa Control by evaporation of Oxalic Acid in the hive, York 6/01 www.mellifera.de und www.apis.admin.ch.
2. Imdorf A. et al.: Überprüfung der Schätzmethode zur Ermittlung der Brutfläche und der Anzahl Arbeiterinnen in fliegenden Bienenvölkern. Apidologi 1987; 18, (2): 137-146.
3. Radetzki, T. et al.: Neue Anwendungstechnik in der Testphase, ADIZ 11/99.
4. Radetzki, T. et al.: Oxalsäure – eine weitere organische Säure für die Varroabehandlung, Deutsches Bienenjournal 8/94.
5. Liebig G.: God verkan och låg toleransnivå hos bina, Deutsches Bienenjournal 06/98.
6. Büchler R.: Oxalsäure – Erfolg mit Nebenwirkungen, ADIZ 11/99.
7. Charriere J.-D., Imdorf A.: Träufelbehandlung mit Oxalsäure, ADIZ 8/01…
8. Varroatose-Behandlungskonzept Baden-Würtemberg, Winter 2000/2001.
9. Knutti R., Schweizerische Bienenzeitung 9/96 (S.508).
10) F. Mutinelli et al, l’acido ossalico nella lotta alla varroasi, L’ape 4/1997, Istituto Zoprofilattico, Legarno, Italy.

Filmer om biodling


Läs mer om biodling