Imidakloprid – skadligt gift för våra bin
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone
Följande artikel skrev Freddy Duwe redan år 2004 i tidningen Gadden. Snart tio år senare undersöker man fortfarande och tvivlar. Hur mycket skall bevisas?

Text Freddy Duwe Foto Johann Lang

Med stort intresse läste jag Martina Zumbrinks och Michael Kellners insändare i Bitidningen nr 9 2004 där de skildrar vad som händer med våra bin p.g.a. användningen av imidakloprid. Jag tycker att de är värda en stor eloge för sitt engagemang och det arbete de gjort för att få ihop det digra underlaget för sin insändare. Jag tycker däremot att det är beklämmade att behöva ta del av det kortfattade och oengagerade svar på deras insändare som Bitidningens redaktion lyckats åstadkomma.

Biodlingsföretagarnas styrelse, som jag själv tillhör, har inte heller tagit sig an den här allvarliga problematiken och det beror nog främst på att vi alltid tror att det nog är annorlunda här i Sverige trots att vi numera tillhör EU och det förmodligen huvudsakligen är samma produkter som används här som i de andra medlemsländerna. Men det är väl många av oss, både stora och små biodlare, som misstänker att allt inte står rätt till och har börjat fundera på vad det är som håller på att hända med våra bin.

Imidakloprid – skadligt gift för våra bin

Gauchobetade solrosor utgör en betydlig risk för bin i olika åldersstadier.

Solros, raps och potatis

I de tyskspråkiga bitidningarna hittar jag numera ofta rapporter som tyder på att det är något fel. Vid analys av solrospollen visade sig detta innehålla rester av imidadoprid på i genomsnitt 3 ppb och 11 ppb som mest. I icke betad gröda (solros, raps och majs) som odlats i imidadopridkontaminerad jord återfanns upp till 7,4 ppm i blommorna. Vid en restsubstans i åkermarken på 45-60 g per hektar behöver man inte längre beta rapsen.

Bl.a. kan man hitta notiser om: Bisamhällen som ställts ut på höstsådd raps kommer hem svagare än de var innan de flyttades dit. Massdöd av bin p.g.a. besprutning av potatisåkrar där bladlössen avsöndrat förgiftad sekret som bina samlat in och på senaste tiden också rapporter som tyder på att det kan vara något i sockret som använts till vinterfoder som kan vara orsaken till kännbara vinterförluster.

Även sockerbetor och majs

Det senaste, som det finns anledning att oroa sig för är att det verkar som om utsädet till sockerbetor kan vara betat med imidakloprid. Kring de ökade fallen av yngelröta, som även södra Sverige har drabbats av, finns det också många frågetecken som kräver en förklaring.

Imidakloprid utgör den verksamma substansen i Gaucho och Chi nook. Dessa medel används framförallt i raps-, sockerbets- och majsodlingar. Imidadoprid är en av de viktigaste Bayer-produkterna, med en årlig omsättning på en halv miljard Euro enligt uppgift i Schweizerische Bienen-Zeitung.

Nedanstående text har jag hämtat och översatt från EPBAs hemsida. EPBA är förkortningen av European Professional Beekeepers Association där Biodlingsföretagarna ingår som en av medlemsorganisationerna.

Den 18 september 2003 lämnade den av franska jordbruksministeriet tillsatta Comite Scientifique et Technique resultatet av en 18 månader lång studie: Den slutgiltiga rapporten om hur betningsmedlet Gaucho med den verksamma substansen imidacloprid påverkar bina.

Över 300 studier och dokument hade gåtts igenom och utvärderats. Det gällde att utforska i vilken utsträckning som bin är exponerade för imidakloprid och i vilka doser som medlet är skadligt för bin.

Imidakloprid – skadligt gift för våra bin

I undersökningen visas inte risken från imidaklopridbetad raps eftersom detta inte är tillåtet i Frankrike. Se även atikel i Gadden juli 2003 där Ingemar Fries skrivit en artikel: ”Kan betningsmedel skada bisamhällen?”.

Rester i pollen, nektar och åkermark

Resterna i solrospollen (betade växter) ligger i genomsnitt på 3,3 ppb och i majspollen 3,5 ppb. I rapspollen (kanadensisk vinterraps) återfinns 3,15 till 3,5 pub imidacloprid.

Nektar från solros är i genomsnitt belastadmed 1,9 ppb och nektar från kanadensisk raps innehåller 0,5 till 0,85 ppb.

Restsubstansen i marken ligger i genomsnitt efter första året på 10,25 ppb.

PEC/PNEC i förhållande till de förtärda kontaminerade produkterna
Scenario Betad solros Betad majs
Scenario 1: Larvernas föda I brist på data kunde inga riskfaktorer fastställas.
Scenario 2: Upptag av pollen genom ambina 2 till 9 (151*) 2,1 till 9 (151*)
Scenario 3: Upptag av pollen genom fältbin 0,07 till 0,3 (12*) 0,07 till 0,32 (13*)
Scenario 4: Upptag av nektar genom fältbin 2,6 till 13 (546*) Majs är ingen nektargivare.
Scenario 5: Upptag av honung genom husbin 9,5 till 190 (3166*) Majs är ingen nektargivare.
*Riskfaktor efter extremdata från Surchail.
PEC. Förutbestämd koncentration i miljön
PNEC: Koncentration utan påverkan på organismen bin

Toxisk inverkan på bin

Ett enstaka intag av 3,7 nanogram imidakloprid per bi leder inom 48 timmar till 50% dödsfall.

Fem scenarier presenterades och riskfaktorn (PEC/PNEC) för vart och ett fastställdes: (En riskfaktor på över 1 innebär en risk, ju högre desto större risk för bin) (se tabell).

I betraktande av de uppgifter som scenarierna tydliggör, är de uppnådda riskfaktorerna uppseendeväckande. De överensstämmer med många biodlares iakttagelser från enhetskulturer (majs- och solrosdrag), speciellt beträffande fältbiförlusterna (scenario 4) och beteendestörningar och vinterförluster (scenario 5).

Följdriktigt utgör gauchobetade solrosor en betydlig risk för bin i olika åldersstadier, med undantag för fältbin som förtär solrospollen medan de är ute på drag (scenario 3).

Även  beträffande majs är risken vid förtäring av pollen genom ambin uppseendeväckande. Detta skulle kunna leda till en förhöjd dödlighet och skulle kunna förklara de fortsatta förlusterna efter det att förbudet av Gaucho på solrosor införts.

Den här undersökningen tar inte hänsyn till risken från imidaklopridbetad raps, eftersom detta inte är tillåtet i Frankrike. Hänsyn tas inte heller till resterna i nektar och pollen från ej betade växter, såsom Phacelia, vitsenap etc. som växer på kontaminerade marker. Det måste också påpekas att imidakloprid i en icke dödlig dos i betydande omfattning minskar binas motståndskraft mot naturliga sjukdomsalstrare och parasiter såsom varroa.

Om nu imidakloprid påverkar bina, hur påverkas då vilda insekter som humlor, fjärilar, skalbaggar m. fl. som använder sig av oljeväxternas nektar och pollen? Minskningen av humlor i landskapet är ju välkänd, men beror den bara på att miljöerna för humlorna med dikesrenar mm. har förändrats eller finns andra bakomliggande orsaker? Hur påverkas näringskedjans högre delar med fåglarna som lever på insekterna? KRA V-socker är dyrare än konventionellt socker men det kanske är en lönsam investering för att inte bisamhällena ska förloras.

Om nu imidakloprid påverkar bina, hur påverkas då vilda insekter som humlor, fjärilar, skalbaggar m. fl. som använder sig av oljeväxternas nektar och pollen? Minskningen av humlor i landskapet är ju välkänd, men beror den bara på att miljöerna för humlorna med dikesrenar mm. har förändrats eller finns andra bakomliggande orsaker? Hur påverkas näringskedjans högre delar med fåglarna som lever på insekterna? KRAV-socker är dyrare än konventionellt socker men det kanske är en lönsam investering för att inte bisamhällena ska förloras.

Filmer om biodling


Läs mer om biodling