Biodling - Kuba - 1
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone

19 februari – 2 mars 2017 reste 34 biodlare från Sverige till Kuba. Mötet med Kubas invånare, biodlare, kultur och natur blev ett minne för livet. 

BQ Travel/Vetlanda Resebyrå och Freddy Duwe initierade resan. Kubanska turistministeriets guide Aylin Vega och den svenskspråkiga guiden William Kilander gav resedeltagarna en djup kunskap om Kuba. Tolkningarna i spanska-engelska-svenska hade både biodlarkunskap och litterära kvaliteter. Biodlarna på Kuba och biodlarna från Sverige fann varandra tack vare guiderna.

Text och bild Johann Lang

Biodling - Kuba - 2

Besök på Centro de Investigationes Apicolas CIAPI i Havanna

Bild ovan, ledningen för CIAPI, föreståndare Adolfo Pérez, forskare Yadiley Estévez Rodriguez, vinproducent Mario Fajardo, specialist Yamia Earcia samt biolog Alejandro Diaz.

Centro de Investigationes Apicolas CIAPI ger utbildning och samråd om frågor som rör biodlingsarbete och andra intressen i biodlingens led för att överföra kunskap till den produktiva basen i biodlingen på Kuba.

Det här arbetar institutet med

  • Produktionen av vatten/alkoholhaltiga extrakt av propolis, mjuk pasta med propolisextrakt.
  • Industriella produktionsmetoder för näringstillskott; Apiasmin, Propoforte, Panmiel, Propomiel, Propojal och honung med drottninggelé.
  • Geografiska informationssystem för biodlingen.
  • Urval av bidrottningar med hög produktivitet och tolerans mot sjukdomar.
  • Teknisk manual för avelsdrottningar.
  • Standarder för honungssorter.
  • Tekniska instruktioner för mottagande, torkning och nyttjande av bipollen.
  • Tillverkning av drycker på honungsbas.
  • Tillverkning av naturkosmetika med biprodukter.
  • Upprättande av regler för kubansk biodling.

Biodling - Kuba - 3

På 1980-talet samarbetade SLU med Kuba
Director Adolfo Pérez berättade att Estacion Experimental Apicola initierades inom ett Sida-projekt på 1980-talet av Josef Stark, verksam på SLU.

Josef Stark´s hustru Christina Stark har senare berättat för mig att –Adolfo Pérez tog sin masterexamen på SLU och att Josef var hans handledare. Även 4-5 andra Kuba-forskare utbildades på SLU. 13 ggr for Josef till Kuba och arbetade i olika långa perioder. Han tilldelades hedersbetygelse från kubanska jordbruksdepartementet, då Raul Castro var minister.

Av forskaren Yadiley Estévez Rodriguez fick vi en utförlig information över biodlingen och den ekologiska utvecklingen efter att Sovjetunionen avvecklat sitt stöd till Kuba i början av 1990. Med stöd av Sovjetunionen hade man likt moderna jordbruket i övriga världen använt kemiska hjälpmedel. Därefter skulle man klara sig utan konstgödning, insekticider och växtskyddsmedel. Frånvaron av dessa produkter inom jordbruket har idag givit den ekologiska biodlingen en internationell topplats.

Ekologisk biodling på Kuba är fördelad i 27 kommuner. Det finns 351 producenter som har 771 biodlingar med 30 270 bisamhällen. Totalt producerar 2000 biodlare 7200 ton honung. Varroa bekämpas endast med drönarutskärning. Inga syror är tillåtna.

Export (ton) av ekologisk honung har utvecklats sedan 2001 enligt följande tabell:

År Produktion Export
2001 16,3
2002 281,0 18,0
2011 905,47 631,7
2012 863,83 781,7
2013 810,88 563,7
2014 1045,95 786,6
2015 809,48 954,0
2016 676,66 723,6

Export som vissa år är högre än produktion beror på hög produktion under föregående år. Största delen exporteras till Tyskland, Spanien och Schweiz.
Priset på ekologisk honung var 2016 nära 40 % högre än för konventionell honung.

Viktiga faktorer för den genetiska mångfalden av resurser i ekologiskt jordbruk är enligt Yadiley Estévez Rodriguez:

  • Ekologiska gårdar vs convecionales.
  • Djur + grödor.
  • Rotation i växtföljd.
  • Samodling med gröna häckar.
  • Använda baljväxter för att öka markens bördighet.

Hot mot den biologiska mångfalden inom jordbruket

  • Antagandet av sorter med jämn och hög prestanda.
  • Befrielse från negativa effekter på miljön av organismer som erhållits genom genteknik.
  • Totalt avskaffande av intilliggande ogräs.
  • Reduceringen av rikt djurliv genom förlust av livsmiljöer

Ekologiskt jordbruk har en hög potential att vända den kraftiga nedgången av mångfald. Kultur som innebär konsumtion av ekologiska produkter är ett sätt att leva ett sätt att förstå näringskedjan.

Ekologiskt jordbruk i Kuba sedan 1990-talet
383 000 urbana fastigheter, varav 10 000 är ekologiska. De mest produktiva urbana jordbruken producerar upp till 20 kg mat per meter m2 utan att använda kemikalier. Vilket är högst andel i världen enligt Yadiley Estévez Rodriguez.

Ekologisk honung ligger på 4:e plats bland de viktigaste jordbruksexportvaror i Kuba

  1. skaldjur
  2. tobak
  3. drycker
  4. ekologisk honung*
  5. kaffe
  6. socker

Biodling - Honung - Kuba - 4

*all honung från Kuba kan certifieras som ekologisk enligt Theodor Friedrich, FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation.

Honungspriset i turistvaluta 1 CUC motsvarar 1 Euro

  • Honung Apisun, 300 g, 3 CUC.
  • Honung Apisun Propoforte, honung med 10% pollen, propolisextrakt och drottninggele, 400 g, 8 CUC.

Kuba har också en valuta för lokalbefolkningen CUP. 1 COC motsvarar cirka 24 CUP vilket innebär att man kan ha olika prissättning för turister och lokalbefolkning.

Provinsen Pinar del Rio
Här skördas ca 500 ton honung/år. Kollektivet med 43 biodlare i kommunen som vi besökte skördar ca 9 ton. Tre gånger om året vandrar man med lastbil, 70-100 samhällen/bil och lastningen sker utan lyfthjälpmedel. I maj-juni till mangroveträsken, därefter flyttas bina till de blommande träden på södra sidan. I januari-februari vandrar man till bergen. Medelskörden ligger på 50-60 kg/år. Drottningen byts varje år liksom vaxkakorna i yngelrummet. På vår fråga sade man sig inte ha några problem med varroan. Men under vår vistelse i bigården anlände 4 biodlare och genomförde ett omfattande dödande av drönaryngel i samtliga samhällen. Vi kunde konstatera både varroakvalster och bin med skadade vingar.

Biodling - Kuba - 5

Biodling - Kuba - 6

Biodling - Kuba - 7

Mångfald ger möjligheter
Besök hos Finca Marta, Fernando Funes Monzote

Efter studier i biologi och ekonomi i hemlandet och studieresor i Holland, Schweiz och Italien där Fernando Funez Monzote mötte människor som ville leva, bo och arbeta på landsbygden fick han på Kuba möjligheter att starta Finca Marta. Företaget utvecklades från 2 anställda första året till att nu efter 5 år ha 20 anställda. Vi serverades en himmelsk måltid av kött, grönsaker, frukter och juicer.

Biodling - Kuba - 8

Biodling - Kuba - 9

Biodling - Kuba - 10

Man producerar egen el genom solpaneler. Biogasen kommer från gödseln av 17 kvigor och oxar. Oxarna fungerar som gårdens traktorer, forslar material och träd som avverkas. Betar gräs och producerar näring åt grönsakerna. Gödseln ger 2 m3 biogas/dygn som räcker till matlagning för över 20 personer. De började med 2 bisamhällen och har idag över 100 som ger arbete till 6 biodlare. Bina pollinerar ett område på 10 km2.

Biodling - Kuba - 11

Produktionssamhällena ger en medelskörd på 70 kg honung per år. Binas produkter levereras till staten liksom de högklassiga grönsakerna vi fick smaka från odlingen. Dessa har avsättning genom närheten till Havanna. Fernando ser en vidareutveckling av ekoturism där även svenskar är välkomna hit några månader under vintern, som han säger –för att leva i den mosaik som är Kubas lantbruk.

Finca Artemisa Parningstation
– Pedro José Mijona

I provinsen Artemisa, belägen mellan Havanna och Pinar del Rio, fungerar Finca Artemisa huvudsakligen som parningsstation för drottningar som fötts upp på annat håll. Efter parningen säljs de endast i provinsen. Varroan kontrolleras med drönarutskärning. För uppföljning sänds 100-150 bin per samhälle till Instituto Apicultura (CIAPI) för att beräkna angreppsgraden av varroan.

Biodling - Kuba - 12

Naturkatastrofer, orkaner, tyfoner är största hotet mot bina anser Pedro. Under sommarmånaderna ligger luftfuktigheten på 95 % vilket gynnar växtligheten och bina. Mellan november och april är det torrperiod, la seca, då kan man bli tvungen att mata parningssamhällena. Då sjunker luftfuktigheten till 60-65%. Tio månader under året producerar man drottningar. December-januari är vilo- och återhämtningsperiod. Pedro José Mijona, bild ovan, mitten

Biodling - Kuba - 13

Under vårt besök var det sparsamt med blommande växter. Avocado- liksom mangoträden är bra dragväxter. Priset för en bidrottning ligger omräknat till vår valuta på 300-400 kr.
Kalken under bikuporna motverkar angrepp av skalbaggar och myror som gärna tar sig in i kuporna.

Bed and Breakfast hos familjen Borrero i Viñales

Fr.v. José, Carolina, Josué och Yoania.
Under två dagar var jag gäst Villa Isla del Encanto och möttes av glädje och nyfikenhet. Annanas, papaya, guava, melon, grapefrukt till frukost mmmm. Värden sjöng och spelade gitarr till frukosten. Nyfikne Josué ville lära mig spela på sin iPad.

Biodling - Kuba - 14

Biodling - Kuba - 15

Biodling - Kuba - 16

Biodling - Kuba - 18

Viñales med de vackra sockertoppsbergen Mogotes är sedan 1999 skyddat av UNESCO.

Bigård Antondia i kommunen Santa Clara
centrum för odling av bidrottningar

Bigården tillhör Unidades Básicas de Producción Cooperativa, UBPC.

Biodling - Kuba - 19

I provinsen Villa Clara belägen i centrala delen av Kuba finns fem liknande bigårdar som föder upp sammanlagt 14 000 drottningar om året. Drottningar som levereras till cooperativet men även till privata biodlingsorganisationer. Samtliga måste leverera sina produkter från biodlingen till staten och får betalt därifrån. Systemet är lika i alla provinser i Kuba.

Biodling - Kuba - 20

Alexander, föreståndare på bigården tillsammans med sina medarbetare och vår guide William t.v.

Man har 240 parningskupor. I dessa tillsätts varje månad 200 drottningar som man odlat i bigårdens amningssamhällen. Av dessa blir 90 % parade. I de större bigårdarna i provinsen producerar man 400-500 drottningar varje månad.

Biodling - Kuba - 21

Arbetat inom det genetiska programmet pågår sedan 10 år tillbaka. Odlingen sker mestadels över spärrgaller i vise-riktiga samhällen. Varje amningssamhälle får 20-30 celler åt gången att mata upp. När cellerna är täckta placeras de i parningssamhällen.

Vaxbyte
I 3-ramars parningssamhällen byter man allt vax varje år. I större bisamhällen på två lådor byts 7-8 ramar om året mot mellanväggar. Angreppsgraden av varroa ligger på 4-5%. Kemiska medel mot varroa är totalförbjudna. När inte dessa används kommer bin och varroa att tvingas leva i symbios. Här dödar man heller inga drönare i samhällen då dessa ingår i avelsurvalet. Avelsurvalet på fader och mödernet görs på avelscentret i provinsen som lämnar dessa modersamhällen hit till bigården.

Biodling - Kuba - 22

Man värderar svärmtröghet, städiver, varroaressistens och samlariver. Utvärderingen av samhällena görs varje månad under ett års tid och resultatet lämnas till avelscentret. Drottningar som inte håller måttet avlivas.

Biodling - Kuba - 23

För att undvika sprida sjukdomar mellan samhällena doppas kupkniv och biborste i en klorinlösning innan man öppnar ett samhälle.

Centro de Abejas Meliponas y Genética Agricola
UEB Horquita
– Miguel Rodriguez (Apicultor)

Här ger man skydd åt Melipona, det gaddlösa biet som även finns i mellan- och sydamerika.

Biodling - Kuba - 24

–Melipona söker föda i många blommor som ratas av honungsbina, blommor som riskerar att inte bli pollinerade. I hela provinsen finns 200 Melipona-samhällen varav vi har 50 i bigården berättar Miguel. De var mycket fromma. Programmet för beskydd av Melipona har pågått i 15 år. Melipona utför också pollinering där man av någon anledning inte kan eller vill ha honungsbin. T.ex. om man har ilskna afrikaniserade bin vilka förekommer på flera håll i Sydamerika. På institutet i Havanna sa man dock att sådana inte fanns på Kuba. Inte heller fann vi ilskna bin i någon av de bigårdar vi besökte. Men sådana förekommer säkert – också hos oss finns ilskna bin.

Melipona har en livslängd på 50-54 dagar, den är något längre än honungsbinas. De har inte heller honungsbinas förmåga att reglera temperaturen i sitt bo.

Biodling - Kuba - 25

–Genom att successivt utöka deras bo med små lådor ger vi dem förutsättningar att bygga större samhällen och hålla en tillräckligt hög temperatur. Vid +5-7° lämnar de inte kupan, +20-30° är idealtemperatur för dem berättar Miguel. Deras flygområde är mycket mindre än honungsbiets. Samma sak med flustret där det endast ryms ett bi som ständigt håller vakt.

–När ett samhälle är tillräckligt starkt kan det delas. Ca 25 % av arbetarna kan fungera som drottningar. Valet av dessa beror inte på maten som hos honungsbina utan på ägget. Drottningen parar sig helt nära kupan. Inte flygande utan på en gren eller på en trädstam (hos något av våra solitärbin har jag observerat samma beteende). Drönarna föds ur obefruktade ägg och finns i samhället under hela året.

Biodling - Kuba - 26

Honungsproduktionen är max 3-4 liter per samhälle och år. Liksom all annan honung går den till Apicuba i Sancti Spiritus. Man forskar också för att använda den medicinskt. Små mängder exporteras. Priset är 20 gånger högre än för den vanliga honungen. Den fanns inte att köpa men vi fick smaka den i bigården. Vid skörd vänder man vaxbygget uppochner och låter honungen rinna ut. Mera avancerat kan man suga upp, extrahera, den ur vaxkakorna på samma sätt som man gör med drottninggelé. Läs mer om gaddlösa bin i Ingemar Fries artikel Gaddlösa bin, Melipona beechii, Gadden nr 6 2008.

Biodling - Kuba - 27

För att Miguel inte ska glömma skörda honungen lämnade vi en T-shirt med texten ”En dag utan honung är en förlorad dag”. Foto Tommy Lindqvist.

Finca la Coincidencia
– Odalis Earcia
– Héctor Correa

Biodling - Kuba - 28

Från höger vår Kubanska guide Aylin Vega, Odalis Earcia, svenska guiden William Kilander, i bakgrunden Héctor, yngste sonen till Odalis.

Finca Coincidencia´s verksamhet är en blandning av jordbruk, konst, keramik, biodling och en trädgård med utrotningshotade växter och djur. Sedan tre år tar man emot turister som man vill ge en virtuell upplevelse. Vi serverades en mycket uppskattad måltid på gården. 80% av det som odlas är ekologiskt och konsumeras på gården.

–Av den anledningen är våra bin av största vikt för honungens och för pollineringens skull, förklarar Odalis som fortsätter med att presentera sonen Hector. Han med sina 25 år är mycket ung i sådana sammanhang var en kommentar riktad till oss besökare som väl uppfyllde ålderskraven.

–Drottningbyte ingår i driftsplanerna som vi får centralt. Det är en garanti för hög skörd. Alla drottningar är märkta.

Biodling - Kuba - 29

–Medelskördarna ligger runt 100 kg/samhälle i bigården men vi har bigårdar som ligger på 190 kg/samhälle. Vi använder inga kemikalier eller antibiotika och gör drönarutskärning var 18:e dag. Fyra stora skördar tar vi om året. Centralt bestäms vart vi får flytta bina. Den mesta honungen får vi i skogen på Zapatahalvön.

–Organisationen som köper honungen säljer drottningar till oss. Vi slungar honungen var 15-20:e dag med flyttbar slungutrustning. Det sker utomhus och om draget är bra just då kan vi slunga utan problem med bina, av 12 samhällen skördas ca 300 kg per slungning, säger Héctor.

Biodling - Kuba - 30

Frågorna haglade över drottningodlaren i blå T-shirt, som levererar bidrottningar till Héctor, han odlar ca 15 000 drottningar/år.

Biodling - Kuba - 31

De 34 Kuba-resenärerna i bigården på Finca la Coincidencia, Odalis Earcia och Héctor Correa t.v.

Biodling - Kuba - 32

De resedeltagare som i en frågetävling bäst lärt sig Kubas historia var i nämnd ordning Anna Lenninger mitten, Martin Nehmann och Gunilla Kinley Silfverberg. Glada miner vid prisutdelningen. Tävlingsarrangör var William Kilander.

Biodling - Kuba - 33

Uppvaktning av en pigg reseledare. Freddy Duwe, fyllde jämna år på resan. Anita Dahlman ger Freddy födelsedagskramen.

Tankar kring Bin, Kuba och Sverige

Binas samhällsordning
I bisamhället är rang och arbetsfördelning ordnad för överlevnad. Ett system som bina utvecklat under årtusenden. En samhällsordning som också innehåller grymhet. För överlevnaden är samhället ständigt berett att överfalla, plundra och förgöra andra svagare bisamhällen. Inför vintern kastas det hanliga släktet ut ur bostaden och går en säker död till mötes. Det solkar bilden om det osjälviska lilla biet som bär hem blommornas nektar till sina systrar och bi-barnen i kupan. Trots detta, bin ger mer tillbaka än de förbrukar de lever i balans på jorden. Människan famlar fortfarande efter det som vi tror är bäst för oss. Vår livsstil förbrukar vår planet.

Kubas System
På Kuba levererar t.ex. de biodlingskooperativ vi besökte 90 % av honungen till en central myndighet och får betalt för den i form av lön och biodlingsmaterial. Endast 10 % av skörden får man behålla för egen konsumtion. Lönen är låg och förblir densamma om man fullgör sin arbetstid mellan 08.00-17.00 eller går hem några timmar tidigare.

Biodling - Kuba - 34

Biodling - Kuba - 35

Varuutbudet är begränsat. Livsmedelsaffären med grishuvudet sålde grönsaker, frukt och kött. Färskheten på grishuvudet som hängde i dörren till butiken verifieras med att det droppade blod…

Biodling - Kuba - 36

Systemet utvecklades efter revolutionen 1959 men har till viss del förändrats på senare år. Man kan nu inom vissa områden ha en begränsad egen verksamhet men ändå betala det mesta (en schablon) av inkomsten till staten, till exempel restauranger eller vid uthyrning av privata Bed and Breakfast till turister.

Skola och läkarvård är gratis. Mediciner är däremot dyra. Kriminaliteten är mycket låg. Arbetslösheten likaså tack vare alla statliga bolag. Problemet är att lönerna är så låga att ingen vill ha dessa arbeten. Korruptionen är hög med fängelse för dem som ”tar pengar under bordet” men vad gör man inte om man saknar mat på bordet.

Biodling - Kuba - 37

Biodling - Kuba - 38

Biodling - Kuba - 39

Löner räcker inte till för att reparera bostäderna. Man har äganderätt (besittningsrätt) till huset där man bor men har inte rätt att sälja. När ingen bekostar reparationer förfaller huset. Resultatet kan ibland vara att man bor i till hälften sammanfallna hus som ingen har råd att renovera eller köpa. Sak samma om du äger en bil eller ett lantbruk så kan du inte sälja. Lantbrukaren måste bruka jorden annars mister han den till staten. Den som protesterar är mot revolutionen. I ett sådant system stagnerar utvecklingen.

Ett 50-årigt USA-embargo
Det 50-år gamla USA-embargot förvägrar Kuba att handla med övriga världen. Embargon upprättar inte demokrati, de stryper tvärtom det privata näringslivet. Knappheten på varor gör folk beroende av staten och en ekonomi som gynnar regimen.

Kinesiska staten tycktes erbjuda möjligheter för kubanerna att kringgå embargot. Kuba hade köpt ett 100-tal bussar från Kina. En sådan buss färdades vårt sällskap med. Då bannades den kinesiska tillverkaren, berättade en av våra medresenärer. Tillverkaren fick ej leverera fler bussar eller reservdelar till Kuba.

Revolutionens barn
På Kuba mötte vi vänliga, stolta, trygga invånare. Jämställdheten mellan könen speglade en självsäkerhet och trygghet hos människor.

Biodling - Kuba - 40

Biodling - Kuba - 41

Che Guevaras ansende vårdas. Jennyfer Gomez visar stolt platsen i sin bar där Che en gång i tiden ska ha suttit vid sin skrivmaskin.

Vår kubanska guide Aylin Vega från Kubanska turistministeriet menade att grunden till det kubanska samhällets sårbarhet låg i att ekonomin varit så ensidigt knuten till produktion av socker. Det skapade inga alternativ till att utveckla andra delar av ekonomin. När Kuba under 70- och 80-talet fick handelsförbindelser med Sovjet och andra östeuropeiska länder skedde en förbättring. På 90-talet när Sovjetunionen föll samman inträdde en mycket svår period på Kuba. På senare decennier har turismen i någon mån förbättrat ekonomin.

Religionen
Den spanska kolonialmakten lade grunden med katolicismen men det råder religionsfrihet. Trots påvebesök sedan revolutionen verkar trosfriheten påtaglig. I en affär där det såldes religiösa symboler fanns en indianskulptur i skyltfönstret, Naken kvinna ridande på tupp har också stark symbolik.

Biodling - Kuba - 42

Biodling - Kuba - 43

Biodling - Kuba - 44

I Katedralen i Trinidad kom och gick folk mitt i mässan och någon passade på att ta en selfi. Ur vårt resesällskap tog några nattvarden. Körsången under mässan var vacker men för den skull behöver man inte vara religiös. Påvebesöket på Kuba för några år sedan väckte långt större uppmärksamhet här än när påven besökte Sverige nyligen. Revolutionen har marginaliserat religionen på Kuba.

Vårt system i Sverige
I Sverige betalar vi 30% i skatt, 30% i arbetsgivaravgifter, skatter på drivmedel och 25% moms på vår konsumtion. Vi betalar dessutom fastighetsskatt. Hur som helst så har vi råd att reparera våra bostäder även om det ofta sker med lån. Ett eftersatt byggande av bostäder har för tillfället resulterat i ett intensivt byggande i storstadsregionerna med bostadspriser som det förmodligen tar hela livet att betala för den som har normallön. Man kan se det som en livslång inteckning.

Skräckexempel finns i den byggnad som möter resenären vid Stockholms Centralstation. Där kan man köpa bostad för 250.000 kr m2. Där urbanisering pågår regerar kapitalet. Hög exploatering ger hög vinst och mångfalden försvinner. Precis som inom lant- och skogsbruk.

Biodlaren köper sitt material för egna eller lånade pengar, säljer honungen och bestämmer priset själv. Svenska staten och EU ger biodlingens organisationer 5-6 milj/år i säljhjälp. Subventionerna till lantbruksnäringen är hundrafalt större. En nöd- och säljhjälp som vi alla betalar via skatten. Organisationer som marknadsför honungen saknar inte sysselsättning. Meningslösa ursprungsbeteckningar typ ”Honung från länder inom EU och andra länder” är helt korrekta men fuskhonung är gränsfall, mot den utfärdar man böter som är löjligt låga. Kravsockret i Sverige kom 2016 från Paraguay, inte från Kuba.

Kuba fakta

  • Största ön i Karibien
  • > 11 miljoner invånare
  • Språk är spanska
  • Enpartistat
  • Högsta berg Pico Real del Turquino, 1 974 m ö.h.
  • Största sjö Zaza Reservoir, 113,5 km
  • Längsta flod Rio Cauto, 330 km

Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt men mildras av passadvindarna. Mellan november och april är det torrperiod, la seca, och mellan maj och oktober regnperiod, la lluvia. Kuba är hårt drabbat av naturkatastrofer. Mellan augusti och oktober förekommer ofta orkaner på östkusten. I genomsnitt drabbas Kuba av en orkan om året. Längre torrperioder är också vanliga. (wikipedia)

Ekonomi
Kuba satsar åter på en utbyggnad av turismen efter nedgången då amerikanska turister vände det socialistiska Kuba ryggen. Kubas ekonomi dominerades av USA under 1900-talet fram till den kubanska revolutionen 1959. Efter Castros seger blev Kuba, bl.a. till följd av USA:s ekonomiska blockad, mycket beroende av handeln med öststaterna. Det sovjetiska stödet, i form av billiga oljeleveranser och sockerinköp till goda priser, minskade drastiskt efter Sovjetunionens sammanbrott. Kubas ekonomiska kris förvärrades kraftigt på 1990-talet. Svår varubrist ledde till omfattande ransoneringar. Knapphet på drivmedel hindrade sockerskörden och tvingade allt fler fabriker att stänga. Under 1995 slöts ett treårigt handelsavtal med Ryssland för att råda bot på detta problem. (wikipedia)

Turism
Över hälften av Kubabesökarna är européer.

Filmer om biodling


Läs mer om biodling