Biodling - Carl Otto Mattson
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone
En solig septemberdag sitter jag i trädgården hos Carl Otto Mattson och hans fru Cecilia Ambjörn. Träden dignar av frukt, Ingrid Marie, Filippa, Belle de Boskoop, sammanlagt ett tjugotal sorter. Platsen har klimat och jordmån som ger delikata frukter. Här är också paradiset för deras bin.

Text och foto Johann Lang

Carl Otto Mattsons roll i Svensk Biodling

Läs här om hur det började och om hans arbete som journalist på tidningar, radio och tv vid sidan av biodlingen.

Sedan sent 70-tal har de gula Östgötabina från gruppen kring Pelle Ljungholm också odlads av Carl Otto Mattson. Parningsplatsen var Esterön i Bråvikens skärgård.

Sedan sent 70-tal har de gula Östgötabina från gruppen kring Pelle Ljungholm också odlads av Carl Otto Mattson. Parningsplatsen var Esterön i Bråvikens skärgård.

Så väcktes biodlingsintresset

På 70-talet under den så kallade gröna vågen bodde Carl Otto Mattson och Cecilia Ambjörn i Stockholm och då vaknade deras intresse för biodling. Cecilia arbetade på SMHI som då låg i Stockholm och Carl Otto var journalist på Dagens Nyheter. Han hade arbetstider på kvällar och därför fick Cecilia gå nybörjarkusen i biodling hos Ove Oxelstam. Då en känd biodlareprofil som skrivit avsnitt i Stora Biboken. Carl Otto minns att Ove förespråkade mörka bin, som på den tiden hade ett hetsigt temperament.

När tillfälle gavs fick Carl Otto följa med Cecilia på kursen och vid ett studiebesök hos Edvin Olsson på hans tappstation i Ågesta träffade Carl Otto Ingemar Fries (professor vid SLU) som gick samma kurs.

Biodling - Carl Otto Mattson

På Edvin Ohlsson´s tappstation i Ågesta möttes Ingemar Fries och Carl Otto Mattson första gången i maj 1973.

Senare under åren på 80-talet kom de båda att arbeta i styrelsen för Sveriges Biodlares Riksförbund. Carl Otto som ordförande åren 1983-1988. Då hade SBR närmare 20.000 medlemmar. Åren 1983-1994 var Carl Otto dessutom ordförande i Svensk Honungsförmedling (nu kallat Svensk Honungsförädling), ett företag som då ägdes av Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR).

Hur hamnade de i Norrköping?

Journalister har näsa för nyheter och Carl Otto fick före Cecilia veta att SMHI, där Cecilia arbetade, skulle flytta från Stockholm till Norrköping. De bestämde att följa med och förberedde sig genom att köpa sommartorpet söder om Norrköping medan de bodde i Stockholm. Deras första bisamhällen på torpet skötte de under några år medan de bodde kvar i Stockholm. När det var dags att flytta skaffade de permanentbostad i Norrköping.

Så här sammanfattar Carl Otto sitt arbete

– Efter jobb på tidningar och radio så hamnade jag på TV i Norrköping, jag var redaktionssekreterare vid starten av Östnytt. 1980 startade Lars Åkerman och jag jordbruksprogrammet Jordnära, ett magasin som levde kvar i tio år.

Efter det jobbade jag som frilans tillsammans med fotografen Tom Hartman. Vi började med en del dokumentärer (Birger hemslaktare, Körsbärsodlarna, fyra kortprogram om verandor…) och fortsatte därefter med naturfilmer för Mitt i Naturen i Sundsvall.

Vi hann väl med ett dussin halvtimmasproduktioner. Bland annat filmer om olika naturtyper som ljungheden, torvmossen och våtmarken. Odlarglädje, Ätrans väg från källorna till havet, Förfall, Naturens former är andra företeelser vi tog upp. Man kan säga att vi med åren fjärmade oss från rena naturfilmer till förmån för lite mer filosofiska ämnen. Sista tv-filmen gjorde vi år 2000 om jag minns rätt, det var filmen Naturens former som sändes i vetenskapsprogrammet Nova.

Resten av historien känner du till, sammanfattar Carl Otto.

Biodling - Carl Otto Mattson

T.v. Cecilia och Carl Otto. Kaffe och rulltårta fylld med sylt av trädgårdens hallon som pollinerats av deras bin! T.h. I växthuset saknas inte heller vindruvor.

Ett medvetet val?

När allt tenderar att bli större och större i vårt samhälle har Carl Otto´s biodling alltid varit i det lilla formatet och har aldrig överskridit 18 samhällen.

Torpet med bina saknade då som nu de bekvämligheter de flesta av oss anser som självklara, bland annat elektricitet. Att avstå från elektricitet är att avstå från många livets bekvämligheter, men det kan också vara ett medvetet val att inte delta i den exploatering av landskapet vi sett de senaste femtio åren?

Utan el har de under 40 år slungat åtskilliga ton honung med den handvevade slungan. När utvecklingen gick mot självvändande slungor, tyska hissar och allehanda motorredskap krävdes mycket för att stå kvar vid en handvevad slunga. Vedspisen fanns då som nu med både värme och varmvatten. Bykgrytan som står intill huset används till att tvätta ramar och lådor i. Har man producerat program för tv under några decennier kan det vara skönt att ha ett ställe där man inte frestas av tv. En stund för ro och eftertanke är värdefull.

El genom en solpanel som försörjer läslampor har kommit till på senare år. Vattenförsörjningen klaras med hjälp av en källåder som går under tomten och dess vatten pumpas upp för hand. Den ger både hushållsvatten och fyller en liten damm till binas och växternas behov.

På ett område har Carl Otto varit gynnad. Många tänker inte på vilken fördel det är för biodlare att ha tillgång till professionell hjälp med väderutsikterna. Bin är ju duktiga att ställa sina göromål efter vädret. I deras strävan kan biodlaren både hjälpa och stjälpa dem. Där har säkert Cecilias kunskap om väder varit lyckosamt.

Biodling - Carl Otto Mattson

Odlarglädjen är djupt rotad på torpet. Massor av biväxter till glädje för bina. Jordkällare med frukt och rotsaker. Växthus med tomater, sallad och ädla frukter.

Biodling - Carl Otto Mattson

El genom en solpanel som försörjer läslampor har kommit till på senare år.

Bin till nytta och nöje

Biodling - Biodlare - Bisyssla - Carl Otto MattsonFörsta upplagan av Bin till nytta och nöje kom 1994 utgiven på LT´s Bokförlag som senare slogs samman med Bokförlaget Natur och Kultur. Sedan dess har boken tryckts i fem reviderade upplagor varav tre på eget förlag. Boken han skrivit är pedagogisk och roande. En rikt illustrerad handbok där allt finns med som man behöver veta om blommor och bin.

Alltsedan Carl Otto var med i SBR´s utbildningskommitté för 35 år sedan har han haft fokus på utbildning. – Det är viktigt att känna till teorin för att bättre förstå honungsbin och deras behov, säger Carl Otto.

I Carl Otto´s texter och filmer för tv finns ett stort engagemang för djur, växter och hur vi med dem påverkar miljön.

I frågespalten hos Norrköpings Biodlareförening kan du ställa frågor om biodling till Carl Otto Mattson.

Filmer om biodling


Läs mer om biodling